Joyzine.se






Recension - Skiva

Lucertulas
Tragol de rova, 2008
Skivbolag: Robotradio Records
Av: Nils Jonsson
Publicerad: 2009-03-05
Hemsida: myspace.com/lucertulas

Det märks så väl att Italienska tremannabandet Lucertulas vill tänja på gränserna för den konstnärliga friheten. Deras musik är till sin struktur okonventionell och de blandar psykadeliskt vrickade riff med rena oljud. Instrumenten tycks brottas om vem som ska leda musiken istället för att komplettera varandra på ett naturligt sätt.

Sången skapar inte heller lag och ordning utan bidrar istället med ökat kaos med en gäll, gnällig stämma som efter en stund blir extremt irriterande att lyssna på. Någon form av sångmelodi existerar inte och tillsammans med allt annat oljud bildar Lucertulas musik som de nog gärna själva vill kalla för intelligent och djupsinnig konst ämnad att låta lyssnaren skapa en egen uppfattning om vad låtarna ska föreställa och handla om. Jag föredrar nog att kalla det för ren och skär dynga.

Det låter ungefär som när allting ballar ur på repet och lekfullheten tar över all ordning. Jag tvekar inte en sekund på att jag inte skulle vara ensam om att känna skepsism inför idén att göra en hel skivan utav sånt. Där kaoset i slutet av repet framkallar svåra fnissattacker och fula miner gör istället ”Tragol de rova” mig förbannad. Jag kan omöjligt tänka mig någon som skulle vilja besudla sin dyra stereoanläggning med den här skivan och ej mindre hur någon skulle vilje betala för skräpet.

Den enda godkända låten på plattan är 7 som lyckligtvis helt befriats från gastande sång. Här tar bandmedlemmarna det lite lugnare och låter basen föra låten framåt med en skön gungande upprepande basgång. Men en enda halvbra låt kan omöjligt rädda en hel platta på åtta spår och betyget blir därmed lägsta möjliga. Varning utfärdas!

Dela p� Facebook Dela p� Twitter

Kommentera

Namn:

Spamskydd, skriv 49273 i rutan

Inlägg:


Inga kommentarer

Sök på Joyzine.se



artiklar / krönikor
recensioner