[stäng]

Sick of Sue This Is Sick Of Sue Av: Christian Stenbacke Publicerad: 2008-11-30 Hemsida: www.sickofsue.se

---

Nämner man “powerpop/punkrock”, “Öland” och “bandmedlemmarna är i 30–40-års åldern” i samma mening är det lätt att få förutfattade meningar. Lägg till lite snitsiga artistnamn som ”Mr Fullashit” och Uffe ”Ice” Ericsson och man står inför två alternativ: Antingen har Sick Of Sue ingen självdistans värd namnet och resultatet kommer bara låta pinsamt, eller också är det precis just det de har – en grym självdistans med glimten i ögat.

Jag erkänner, jag trodde stenhårt på första alternativet. Kanske beror det på att jag själv kommer från en mindre stad, om än något större än Färjestaden på Öland, och vet att band mestadels beståendes av herrar i yngre medelåldern (nu med större magar och mindre antal hårstrån på huvudet) som inte riktigt förstått att punken dog för länge sedan är ett ganska vanligt förekommande (pinsamt) fenomen.

Punken är fortfarande död, och jag har ingen aning om hur medlemmarna i Sick Of Sue ser ut, om de har stora magar och tunna frisyrer eller inte; vad jag däremot vet är att de låter jävligt bra. Sick Of Sue kan sin musikhistoria, även om min gissning på 70-talet i det här fallet får ge vika för punkband mer hemmahörande på 90-talet (vi snackar Bad Religion, Green Day etc.), men de kopierar den inte rakt av. Trots att jag bara bjuds på tre små smakprov (men vilka smakprov sedan!) hinner jag bli exponerad för ett ljudspektrum som hämtar inspiration lite varstans ifrån, inte minst i form av lite surftendenser från 60-talet. Det är fräsch och det är vitalt.

Men som sagt, det är bara tre låtar. Det är svårt att dra igång någon överljudsväxel och sia om hur ett helt album skulle stå sig, men gissningsvis skulle det inte låta allt för tokigt om den här tendensen håller i sig. Sedan att det redan nu finns vissa satta ramar, Sick Of Sue kommer aldrig någonsin att få åka på någon världsturné till exempel, tror jag att medlemmarna själva redan är medvetna om. De gör inte det här för någon annans skull än deras egen. De lirar för att det är kul och för att de älskar musik, punkrock i synnerhet. Det hörs. Det känns. Det är hedersvärt.

Kommentera

Namn:

Spamskydd, skriv 49273 i rutan

Inlägg:

Inga kommentarer