Joyzine

[stäng]

Recension - Skiva

Deadlock
Manifesto, 2008
Skivbolag: Lifeforce Records
Av: Mikael Mjörnberg
Publicerad: 2008-11-22
Hemsida: www.xdeadlockx.com

Ända sedan de signerade sitt kontrakt med Lifeforce har Deadlock varit ett band som baserat sitt varande på utveckling och ett ständigt närvarande överraskningsmoment. Det som på bolagsdebuten ”Earth.Revolt” handlade om kommersiell black metal med vissa kvinnosångspartier hade till uppföljaren ”Wolves” i och med sångerskan Sabine Wenigers permanenta intåg förbytts i melodiös dödsmetall med rena Lambretta-refränger. Jag diggade, men många rynkade skeptiskt på näsan.

Som om tyskarna skulle bry sig. På ”Manifesto” håller de förvisso fast vid samma trallvänliga grundkoncept men gör samtidigt sitt bästa för att ställa spelreglerna på ända. Den som grymtar över att skivan inleds med renodlade discobeats kommer garanterat att sätta kaffet i vrångstrupen när Deathrace spinner igång. Det är en renodlad hiphop-dänga som får andra tilltag så som galet saxofontut och fager gästsång från Christian Älvestam (Miseration) att framstå som helt naturligt på en metalplatta.

Jag gillar att Deadlock går emot konventionerna för vad man får göra inom metal och tycker rent av att Deathrace är en förbaskat bra låt. Men ”Manifesto” mäter sig ändå inte med topprestationen ”Wolves”. Den enkla anledningen är helt enkelt att låtarna är snäppet sämre på den här skivan. Vi snackar fortfarande klart trallvänliga bitar, men den riktiga spetsen saknas.

Ändå tillhör ”Manifesto” ett av de viktigare metalsläppen i år. Det behövs band som rör om i grytan och det gör Deadlock på ett utmärkt sätt. Dessutom är kompakt melodimetal aldrig helt fel att stoppa i spelaren.