Joyzine.se






Recension - Skiva

Sophia Somajo
The Laptop Diaries, 2008
Skivbolag: Warner
Av: Alexander Hellgren
Publicerad: 2008-11-14
Hemsida: myspace.com/sophiasomajo

Att den här skivan känns väldigt nollnolltalet är det inget snack om. Det datorbaserade och elektroniska har nästlat sig in överallt och Sophia Somajos albumdebut ”The Laptop Diaries” är ytterligare ett exempel i raden. Men här är det, kanske något mer ovanligt, frågan om helt och hållet hemmainspelad och egenproducerad musik.

Det känns egentligen fruktansvärt tråkigt och diskriminerande att skriva, precis som att det skulle vila något typiskt kvinnligt och svenskt över skivan. Men tankarna går osökt till Robyn och Lykke Li, två av dagens stora på någorlunda samma scen. Om man uppskattar de två är det förvisso ett gott betyg, men rätt menlöst om inte Somajo hade haft något annat utöver det. Vilket hon som tur är har. Framför allt har hon en röst som berör, är personlig och känns både barnsligt lekfull och allvarlig. En röst som förvisso tangerar Robyns vid flera tillfällen. Sången låter dessutom riktigt bra för att vara inspelad via laptopens inbyggda mikrofon.

Liksom rösten låter också musiken kvalitativt bra. Elektroniskt, med vissa inslag av r’n’b, hiphop och en del egensinniga ljudexperiment. Samt vissa beröringar med The Knife före ”Silent Shout”. Det räcker väldigt långt när hon gör låtar som Stockholm calling, Fighters och Somebody new, den sistnämnda tillsammans med Juvelen. Texterna i dagboksklädsel är ytterligare en viktig beståndsdel i en väl sammansatt helhet. Däremot räcker det inte alls lika långt på andra spår. Då lutar helhetsintrycket av skivan istället åt att den är en rätt halvtaskigt sammansatt mixtape.

Det ligger något romantiskt i att strunta i kompromisser och vad något skivbolag vill, för att istället bara göra det man själv känner är rätt. Jag tror att det då ofta blir just rätt. Den inställningen, tillsammans med en rad bra låtar, gör Somajo till en av de mest intressanta, nya svenska artisterna just nu. Tyvärr blir det för mycket av samma sak och för ojämn kvalitet för att motivera skivans sjutton låtar. Men ”The Laptop Diaries” har något som lovar gott inför fortsättningen, och jag ska i alla fall omedelbart sluta att åberopa Robyn.

Dela p� Facebook Dela p� Twitter

Kommentera

Namn:

Spamskydd, skriv 49273 i rutan

Inlägg:


Inga kommentarer

Sök på Joyzine.se



artiklar / krönikor
recensioner