[stäng]

The Brian Johnestown Massacre Sticky Fingers, Göteborg 2006-11-11 Av: Christian Stenbacke Publicerad: 2006-11-14 Hemsida: www.brianjonestownmassacre.com

---

Anton Newcombe, här snackar vi om mannen, myten, legenden. Fast tyvärr oftare i termer av kaos och neurotisk destruktion, än i termer av den fantastiska musik mannen faktiskt skapar och har skapat. Jag ska absolut inte sticka under stolen att även jag gömmer mig någonstans i mörkret på Sticky Fingers i Göteborg med skräckblandad förtjusning, vad kommer Newcombe hitta på ikväll? Stockholmspelningen två dagar innan verkar har gått relativt vilt till, det är förmodligen ingen solstråle vi kan förvänta oss på scenen ikväll.

Kvällen är också lite av en revansch för det prioriteringsdilemma jag ställdes för på årets Hultsfredsfestival, The Brian Johnestown Massacre vs Babyshambles. Tyvärr, så här i efterhand, valde jag galningen Doherty framför galningen Newcombe. Det står nämligen klart, bara några låtar in i spelningen, att The Brian Johnestown Massacre har förmågan att, trots alla förutsättningar, framställa riktigt skön mörk 60-talsrock. För er som aldrig lyssnat på Anton Newcombe och hans mannar kan det sägas att bland alla de otaliga medlemmar som huserat i massakern, återfinns några idag i band som Black Rebel Motorcycle Club och The Warlocks. Band med ett specifikt sound de kan tacka Newcomb för.

Må nu vara att Anton Newcombe verkligen verkar vara på sitt vresigaste humör ikväll, jag älskar det ändå. Bandet verkar minst sagt vana att handskas med den excentriske låtskrivaren. När Newcombe helt plötsligt bestämmer sig för att han inte alls vill vara med längre, och försvinner upp i logen, skakar resterande medlemmar bara på huvudet och ler lite ironiskt. Efter en stunds tystnad ger sig gitarristen Frankie iväg för att försöka övertyga Anton om att komma tillbaka medan resten av bandet river av ett suggestivt masspsykosjam som blir till en kost bara i sig. En något märklig fiskehistoria får vi lyssna på också innan herr Newcomb behagar återvända till scenen.

Resterande del av spelningen löper relativt smärtfritt, musiken får helt stå i centrum, vilket passar mig alldeles perfekt. Trots en liten flisa besvikelse över att inte ha fått se ett regelrätt slagsmål på scenen ikväll (väldigt barnsligt, jag vet) är jag desto mer nöjd över musikupplevelsen i sig. Väl värt mödan att ta sig dit.

Kommentera

Namn:

Spamskydd, skriv 49273 i rutan

Inlägg:

Inga kommentarer