Joyzine

[stäng]

Recension - Live

Foo Fighters
Where The Action Is, Stockholm
2008-06-14
Av: Carl Potvin Johansson
Publicerad: 2008-06-17
Hemsida: www.foofighters.com

Under The Hives spelning börjar området framför Mirror Stage fyllas på, och efter en stund undrar jag om det inte är fler människor som står och väntar på Foo Fighters än som diggar Hives. Jag kan ha fel. Men faktum är att uppenbarligen – och föga förvånande, har fler människor kommit för att se Foo Fighters än Hives. Även om det kan vara svårt för Pellejöns borta på andra scenen att inse. När Hives går av strömmar än fler människor över till andra scenen. Några tröttsamma blickar sneglar över området och kan bekräfta att kostymkvintetten är ute på scenen igen.

Efter Hives extranummer slösar Foo Fighters inte en minut. De kickar igång på direkten – med ett hejdundrande tempo. Några applåder mellan låtarna blir det inte tid till. Efter en stunds hårt rockande tar sig Grohl tiden att förklara. ”They told us we could only play for one and a half hour. Usually we play for fucking two and a half hours”. Efter fjorton år som band har de en hel del material att välja från, och Grohl försäkrar oss om att de kommer att spela “some rock shit and some acoustic shit”. Innan de fortsätter säger han att de spelar tills de blir ombedda att sluta, och då kör de en låt till.

Foo Fighters är tajta på scen och röjer stilrent och elegant igenom både nya och lite äldre låtar. Men att ett band är tajta live är för mig egentligen inget plus. Det klart att det inte är kul att se ett löst sammanhängande band stappla sig fram på fyllan. Men lite utsvävningar och avigheter är vad livemusik handlar om.

Lyckligtvis är Foo Fighters medvetna om det, och deras förmåga att variera musiken är något som fler band denna kväll borde dra lärdom av. Inte för att Foo Fighters går helt utanför banan, men precis som Dave sa, bjuder de på en del akustiskt material. En kvinna som spelar lite cello och violin är också ett välkomnat inslag. Likaså är Taylor Hawkins trumsolo, och det bluesjam som lite oväntat tar plats på scen festliga kryddor.