Joyzine

[stäng]

Recension - Skiva

The Crown
Crowned in terror, 2002
Skivbolag: Metal Blade
Av: Mikael Mjörnberg
Publicerad: 2002-05-20
Hemsida: -

Johan Lindstrand har lämnat över mikrofonen till Tompa Lindberg (ex-At the gates, Lock up, Great Deciever, Skitsystem) och genast ändras intrycket av Trollhättekillarnas dödsmetall. Där jag tyckte Lindstrand hade mer hitkänsla i rösten är Tompa mer aggressivt överkörande. Jag har väldigt svårt att säga vilken av stilarna jag gillar bäst. Båda har helt klart sina för och nackdelar. Musikerna manglar på i samma tunga och snabba skola som tidigare. "Crowned in terror" är ännu ett krossepos.

Jag har klagat en hel del på death metalsläppen under de inledande månaderna av detta år. Då är det tur att The Crown kliver fram och visar var likkistan ska stå. Till skillnad från sina mindre lyckade genrekamrater har The Crown allt. Det stentunga krosset, enormt engagerad sång, läckra och nästan hitbetonade melodier och framförallt en förmåga att skriva fler än två substansfulla och intressanta låtar till samma skiva. Faktum är att så gott som varje låt på "Crowned in terror" kan stå på egna ben och inte är beroende av CDns enhetlighet för att fungera.

Nästan varje komposition på plattan går i minst tvåhundra knyck. Därför blir det väldigt effektfullt när bandet placerar fina World below ungefär mitt på skivan. Låten makar sig fram i ganska lugnt tempo, men tyngden är inte att leka med, en riktig lyckträff. Annars är Under the whip, The speed of darkess och Satanist riktiga pärlor som inget dödsfan får vara utan.

"Deathrace king" var en riktig stämningshöjare från Trollhättan, men frågan är om inte "Crowned in terror" träffar ännu hårdare. Det finns egentligen inget svagt spår på plattan och den blir heller aldrig långtråkig. Att det är årets bästa dödssläpp så här långt råder det inga som helst tvivel om!