Recension - Skiva
Nu när
HIM gått ner sig i strävan efter att bli något svårare och mörkare än den gothrockakt de var ämnade att vara smyger
Beyond the Void smidigt in och täpper igen luckan. ”Gloom is a trip for two” är sprungen ur samma mylla som gav liv åt ”Deep shadows and brilliant highlights”.
Det är i alla fall så det låter. Tyskarna är en lite mesigare variant av vad HIM var i sina bästa stunder. Och med mesigt menar jag då mindre distinkt. Finnarna har väl aldrig varit särskilt tuffa. Beyond the Void smeker medhårs, låtsas att de har lite ångest och tar säkert gärna promobilder i sällskap med piller och tomglas.
Jag raljerar, men faktum är att jag diggar ”Gloom is a trip for two”. Den är oerhört lättlyssnad (vilket inte behöver vara fel) och uppbyggd kring lite löjligt fejksvårmod, men tyskarna har en mycket god känsla för melodier. Så gott som samtliga låtar på plattan är potentiella melankolihits. I sina tuffaste stunder drar orkestern rent av mot
Sentenced och likaledes låtsasdepressiva
Lacrimas Profundere. Vilka sångaren Daniel Pharos för övrigt hoppat in som turnévokalist åt.
I sann gothanda tar keyboarden stor plats. I det här fallet är det enbart positivt. Rudolf Plaffenzeller tillåts måla med stora penslar och skänker liv åt de kompositioner där riffen känns lite stela. Det är högtravande, visst är det så – bortsett från singeln
Seductora där mexikanskan Isadora Cortina gästar med skönsång – men tyskarna har tillräckligt bra material för att komma undan med pretentionerna. Jag gillar den här plattan.

Kommentera
Inga kommentarer