[stäng]

Drive-by Truckers Brighter Than Creation’s Dark, 2008 Skivbolag: New West Av: Christian Stenbacke Publicerad: 2008-02-20 Hemsida: www.drivebytruckers.com

---

Tio år i gamet, och tio år av att vara på konstant resande fot, det är en bedrift som man numer kan tillskriva manskapet och kvinnskapet i amerikanska countryrockkollektivet Drive-by Truckers. Vilket förstås inte är hela sanningen, det må vara tio år från debutskivan ”Gangstabilly” till nyligen släppta ”Brighter Than Creation’s Dark”, men frontmannen Patterson Hood och dennes ständige följeslagare Mike Cooley går en lång väg tillbaka. Och tänk, det går att gå ännu längre tillbaka ändå.

”Det är Robin Hood jag vill ha!” har jag hört sägas, men annat var det under sextio- och sjuttiotalen, då var det en annan Hood som gällde. Platsen var Muscle Shoals, Alabama, och namnet var David Hood – far till Patterson (pappas gamla kompis Spooner Oldham är för övrigt med och lirar med truckchaffisarna nu för tiden). Countrymusiken och soulen ligger i blodet med andra ord.

Men att bara kalla Driveby Truckers for country, soul, amerikana eller amerikansk rock är att göra det lite för enkelt för sig, ”Brighter Than Creations’s Dark” är ett lysande exempel på hur Patterson med crew vägrar låta sig inackorderas i något fack eller tilldelas någon specifik genre. Enkelt sagt kan man säga att de hör hemma inom samtliga genrer med minsta sydstatsdoft.

Förmågan att levandegöra en berättelse, att göra så att den känns, är också något som brukar härledas till Drive-by Truckers, på ”Brighters Than Creation’s Dark” vimlar det av levnadsöden och iakttagelser från vardagen, alla känns de relevanta och självklara på något vis. Det är lite som att sitta och lyssna till en gammal vän som beklagar sig över samma gamla saker som han/hon alltid gör och gjort. ”Brighters Than Creation’s Dark” är en skön och tillbakalutad skiva att lyssna på, i en sisådär tio låtar. Då är det nio kvar.

Jag läste om en skön redogörelse för hur många av låtarna på plattan kom till: Bandet var ute på en akustisk turné när de kände inspirationens vindar, så varje dag på soundcheck skrev de en helt ny låt som de sedan spelade direkt samma kväll, helt utelämnade till publikens respons. Vissa kvällar blev det rejäla bottennapp, andra kvällar gick det bättre. Merparten av låtarna överlevde faktiskt ändå fram till skivinspelning. Nog för att det är småromantiskt – 19 låtar är självklart fortfarande ett helt hav många. Sätt låtarna Two Daughters and a Beautiful Wife och The Righteous Path på repeat ett par gånger, välj ut nio låtar till på måfå så har du så du klarar dig.

Kommentera

Namn:

Spamskydd, skriv 49273 i rutan

Inlägg:

Inga kommentarer