Recension - Skiva
Att hela ”…Into the exam room” är en groovefest av stora mått är egentligen inte det minsta förvånande - det är ju John Garcia (ex-
Kyuss) som står bakom - men samtidigt väldigt glädjande. Jag blir upprymd av att ljudet är så fett, riffen så stora och sången så drypande smutsig som jag hade förväntat mig. Garcia och hans skötebarn
Hermano förnekar sig inte.
Men samtidigt som alla förväntningar infrias är gruppen noga med att överraska och utmana. Den som kort och gott sätter stämpeln stonerrock på ”…Into the exam room” gör det alldeles för lätt för sig. Här famlar Hermano efter 60-talet och gör de stålsträngade ballader som Dave Wyndorf och
Monster Magnet har försökt snitsa till i tio år. Plattan rymmer flera olika dimensioner som otåligt turas om att trycka sig fram i ljudbilden. Experimentellt skulle man visst kunna kalla det, men Hermano tappar aldrig tråden utan tycks hela tiden ha koll på prylarna.
Men det är klart, grundplåten är stoner. Något annat skulle väl aldrig komma på tal när det är Garcia som håller i tyglarna. Snubben har en imponerande pipa – det är inte svårt att förstå vart
Mustasch-mannen Ralf Gyllenhammar hämtat sin inspiration när man hör honom sjunga – och riffandet är bitvis rent ogenomträngligt. Visst blåser ökenvinden fortfarande i Garcias värld.
Det är dock det mångfacetterade intrycket som spelar störst roll när jag sätter ett högt betyg. Stonerrock behöver inte bara vara fet och svängig genom en hel platta. Det finns utrymme för variation och udda idéer utan att det för den sakens skull blir tamt eller intetsägande. Det visar Hermano med besked. Att det inledande groovenumret
Kentucky dessutom mynnar ut i banjoduellen från filmen Den sista färden är som om det inte vore nog en detalj värd åsksalvor av uppskattande applåder.

Kommentera
Inga kommentarer