Joyzine

[stäng]

Recension - Skiva

Fronda
Fridlysta Frekvenser, 2007
Skivbolag: Bonnier Music
Av: Mikael Mjörnberg
Publicerad: 2007-10-23
Hemsida: www.fronda.se

När jag intervjuade Fronda för några veckor sedan var han noga med att påpeka att han är en artist med många sidor. Att han kan vara både flamsig och djup i sina texter och att han musikaliskt gärna leker med olika koncept. Det hör verkligen på ”Fridlysta Frekvenser”, en tämligen ojämn historia.

Jag vet inte riktigt hur jag ska tolka att bonusspåret Rulla fram (den gamla monsterhiten ni vet) framstår som ett av de vassare spåren. Innebär det att det är en fenomenal låt eller att det nya materialet är svagare? Jag väljer att tro på det förstnämnda. När Fronda får till det på ”Fridlysta Frekvenser” är han nämligen riktigt bra.

Skivan spänner från helyllehiphop a la svenskt folkhem till betydligt tyngre prylar. Inledande, sirenförsedda, Fansen är en given favorit, precis som partystänkaren En stor stark. Fronda kryssar skickligt mellan partyflams och djupare budskap, men trots att han själv lägger stor vikt vid textkoncepten är det musiken som är mest påtaglig.

Visionens man är en skönt tillbakalutad dänga som säkerligen kan nästla sig in på radio. Däremot är jag ytterst tveksam till Drängarna-refrängen i Jag lever och när Fronda tangerar Feven i Ja visst är det rent av outhärdligt. Som sagt, skivan pendlar mellan högt och lågt, grymt och uselt. Ändå finns det ganska mycket charm i det Fronda gör och flera låtar härifrån är värdiga att leva länge på dansgolven runt om i landet.