Joyzine.se






Recension - Demo

Peter Dahlin
False directions
Av: Mikael Mjörnberg
Publicerad: 2004-03-30
Hemsida: www.peterdahlin.com

En känsla av ett enda stort nja vilar över den här demon. Det är lite väl lagom, lite väl mesigt svenskt. Inget tillåts sväva iväg eller sticka ut, utan samtliga låtar hålls på en och samma något platta nivå. Peter Dahlin hade behövt mer mod för att hitta rätt med den här inspelningen. Det behövs irrationalitet eller extremt melodisinne för att sticka ut i den överbefolkade singer/songwritergenren.

Med en produktion påminnande om Simon & Garfunkel bjuder herr Dahlin på fyra låtar med spröd sång och akustisk gitarr. Han förklarar prydligt i biografin att han söker ett eget uttryck. Jag konstaterar enkelt att han inte är där än. Än så länge låter det på tok för likt så många andra svenska popkillar med José Gonzales i spetsen. Det är förvisso vackert på sina ställen, men på tok för ospännande.

Texterna handlar som brukligt i den här typen av musik om ångest och (kärleks?) problem. Låtarna är lagom depraverade, här hittar ynglingen faktiskt rätt, men det räcker inte till. Det är just utsvävningarna som saknas. Det går inte att enbart spela med säkra kort, då förblir man en medelmåtta.

Dela p� Facebook Dela p� Twitter

Relaterat

Peter Dahlin ()

Kommentera

Namn:

Spamskydd, skriv 49273 i rutan

Inlägg:


Inga kommentarer

Sök på Joyzine.se



artiklar / krönikor
recensioner