Joyzine.se






Recension - Skiva

Vintersorg
Solens rötter, 2007
Skivbolag: Napalm Records
Av: Mikael Mjörnberg
Publicerad: 2007-05-22
Hemsida: www.vintersorganic.com

Efter några skivor på engelska väljer nu Andreas Hedlund, alias Vintersorg, att vända tillbaka till ursprunget. På ”Solens rötter” är det återigen sång på modersmålet som gäller och de naturromantiska textskildringarna haglar. Förra veckan ställde jag mig tveksam till Månegarms kraxande på svenska, ett problem som Vintersorg, filosofiskt utflippade texter (tänk bara titlar som Döpt i en jökelsjö, Kosmosaik och Vad aftonvindens andning viskar) till trots, aldrig ställs inför. Hedlunds alster fungerar hur mycket texterna än seglar iväg bättre på svenska än vad de gjorde på de engelskspråkiga skivorna.

Musikaliskt fortsätter många att av ren slentrian kalla Vintersorg för black metal. Det är inte sant. På ”Solens rötter” hörs en tämligen melodisk variant av metal som på flera ställen tangerar folkmusikens territorier. Hedlund kraxar och sjunger rent om vartannat i ett småproggigt hopkok som andas natur och storslagna vidder. Kanske är det min förkunskap och det faktum att jag förstår exakt vad Hedlund sjunger som spelar in, men det är enkelt att göra naturassociationer (tänk Norrland) när ”Solens rötter” ljuder.

Den som kan sin Vintersorg och uppskattar stuket kommer inte att vända ryggen åt detta. Däremot tror jag att många med mig kommer konstatera att det är ett ojämnt verk. Första halvan, med öppningsspåret Döpt i en jökelsjö som den riktiga höjdaren, är överlägsen den andra. Ungefär halvvägs genom skivan tycks nämligen Vintersorg tappa koncepten och det blir bara slö slentrianmetal modell bonnig av det hela. Fram till dess är det dock melodistark folkmetal av patenterat märke.

Dela p� Facebook Dela p� Twitter

Kommentera

Namn:

Spamskydd, skriv 49273 i rutan

Inlägg:


Inga kommentarer

Sök på Joyzine.se



artiklar / krönikor
recensioner