Joyzine

[stäng]

Recension - Live

First Aid Kit
Popadelica, Huskvarna
2010-05-01
Av: Christian Stenbacke
Publicerad: 2010-05-03
Hemsida: myspace.com/thisisfirstaidkit

Jag har under årens lopp varit både priviligerad och bortskämd med grymma spelningar med grymma artister. Men grymmast av allt är nog ändå att få vara med och upptäcka, och sedan följa, en helt ny akt som har så mycket potential att man riskerar att bländas.

Jag såg Johanna och Clara Söderberg när de gjorde en av sina allra första spelningar på en relativt tom Stora Dans på Hultsfred. Då var utförandet lite Bambi på hal is, men talangen, herregud! Ett år senare såg jag dem på den mysiga Andromedascenen på Arvikafestivalen och flickorna hade växt upp till unga fröknar. Borta var det där valpiga, nu hade talangen börjat förvaltas på allvar.

Way Out West 2008. Johanna och Clara faller pladask för skäggen i Fleet Foxes och bestämmer sig för att göra en cover på deras Tiger Moutain Peasant Song. Sången får sitt eget liv på nätet och framgångssagan är ett faktum. Ett år senare är First Aid Kit själva ett av huvudnumren i Annedalskyrkan, en vacker sakral spelsal i anslutning till Way Out West. Kyrkan är fullsatt. Det har gått fort, men systrarna Söderberg har ändå alltid känts som två person med fötterna på jorden.

Det är inte bara angenämt att ha haft möjligheten att följa dessa systrars karriär på nära håll. Självklart leder detta till att jag har blivit extremt kräsen när det kommer till First Aid Kit. Jag vet ju hur otroligt, fantastiskt underbart det kan vara! Riktigt dit når inte Johanna och Clara idag. Visst, det är andra förutsättningar. Nu har de en fullängdare i ryggen. Det är första spelningen med trummisen Niklas. Men det känns ändå som det saknas fokus.

Nu är ju Johanna och Clara fullblodsproffs, stämsången sitter som ett smäck, men det är lite svajigt spelmässigt emellanåt. Samma sak gäller mellan låtarna, mellansnack är alltid charmigt, men det får inte falla helt platt som det har en tendens till att göra idag. Och visst behövs det lite mer övning tillsammans med trummis Niklas innan det blir helt perfekt.

Men så kommer stjärnknocken i en alldeles fantastisk version av Ghost Town. En gitarr. Två röster. Inga mikrofoner. Man kan höra en knappnål falla inne i Teaterladan (tyvärr kan man också höra redaktör Mjörnbergs extrema oväsen då han högst olägligt får för sig att riva upp kameran ur sitt fodral, mitt under brinnande akt). Ni som lyssnar till First Aid Kit för första gången tror jag blev helt förtrollade. Jag som sett dem i all sin prakt vet att de kan bättre. Med det sagt är ändå First Aid Kit något alldeles utöver det vanliga.