Joyzine

[stäng]

Recension - Skiva

Frequency
When dream and fate collide, 2006
Skivbolag: Scarlet Records
Av: Mikael Mjörnberg
Publicerad: 2006-04-11
Hemsida: www.frequency.se

Det tycks som om Nocturnal Rites inte längre är ensamma svenskar om att spela tuff heavy metal. Mig veterligen är norrlänningarna det enda inhemska gänget som presterar heavy metal utan att det blir lamt, sliskigt och ohyggligt pretentiöst. Fram tills nu. Debuterande Frequency visar prov på samma fina, aggressiva takter.

Faktum är att de visar upp samma oborstade ljudbild och taggiga riffmatta som sina föregångare. Produktionen är fläckfritt smutsig om ni hänger med på vad jag menar. ”When dream and fate collide” har ett ljud som verkligen hjälper låtarna att bli hårda. Något många heavy metalmusiker tycks vara rädda för, men som enbart är positivt.

Det börjar riktigt bra med de två stänkarna Oblivion och Pitch Black. Heavy metal när den är som bäst, med smattrande kaggar, smällfeta riff och inte minst medryckande refränger som sätter sig. Titelspåret låter som något som hade kunnat vara hämtat från Tobias Sammets Avantasia-projekt. Vilket är allt annat än en dålig referens. Det finns några fina bitar till, men överlag lider Frequency av samma problem som Nocturnal Rites hade för några plattor sedan. För många låtar är intetsägande och mot slutet låter det mesta likadant.

För att vara en debut tycker jag ändå att ”When dream and fate collide” har många poänger. Det är mycket möjligt att vi har en arvtagare på gång inom svensk, hård heavy metal här. Och då ligger betoningen på hård.