Joyzine.se






Recension - Skiva

Dionda
Dockhusdocka, 2002
Skivbolag: B-head Records
Av: Mikael Mjörnberg
Publicerad: 2002-09-02
Hemsida: -

LOK har tragiskt nog gått till sin sista vila och det finns inget annat band där ute som kan axla manteln som pionjärer på deras tron. Det finns dock väldigt många band som mer än gärna skulle vilja. Dionda är ett av dem. Att kalla dockhusdyrkarna för en ren LOK-kopia vore dock lite orättvist. Bandets musikaliska mischmasch saknar den tyngd och finess som göteborgarna besatt och har fler inslag av seg rap. Ta två delar LOK och rör ihop med lika många enheter Just D så kommer du ganska nära soundet.

Lyriken på ”Dockhusdocka” är inte speciellt imponerande även om Flippa kojn har sina poänger. Det känns dock som om det inte är skönlyrik som är själva idén med bandets statiska låtar. Tomas Skogsberg har stått för produktionen och den överraskar positivt. För en gångs skull låter inte slutresultatet som allt annat herr Skogsberg rattat. 14 spår är på tok för mycket, variationen i materialet saknas. Dionda hade högst kunnat engagera i upp emot tio låtar.

Jag har kanske fläskat i lite väl mycket med den negativa kritiken så här långt. Så dålig är ”Dockhusdocka” dock inte. Faktum är att skivan har en hel del goda låtar att bjuda på. Som en helhet blir det dock allt för slött och enformigt. Jag skulle rekommendera killarna att addera mer fart, dra ner på Just D-inslagen och satsa på kvalitet istället för kvantitet. En liten fråga tillsist: Måste alla band i den här genren sjunga om sig själva?

Dela p� Facebook Dela p� Twitter

Kommentera

Namn:

Spamskydd, skriv 49273 i rutan

Inlägg:


Inga kommentarer

Sök på Joyzine.se



artiklar / krönikor
recensioner