Joyzine.se






Recension - Live

Kelley Polar
Popaganda
2008-08-29
Av: Johannes Ådén
Publicerad: 2008-09-02
Hemsida: www.kelleypolar.com

Blunda och föreställ er den finaste färg ni vet. Titta inte innan du verkligen har kommit fram till vilken just din finaste färg är.

Vad såg du? Kanske såg du turkos eller röd. Själv såg jag Kelley Polar. Spelningen som han presterar på Popaganda gör att han och hans band blir mer än ett band; de upphöjs, upphöjs till en färg. Stort.

Med lagom överdrivna poser, ”världens bästa vocoder”, en fiolvirtuos, en lycklig basist och stora mängder ögonskugga gör Kelley Polar min dag. Det är skönt att se ett band som helt och hållet låter sig uppslukas av sin musik. Discomusik är det bästa de vet, och att de själva får chansen att spela det de tycker allra mest om för en uppskattande publik måste vara en dröm.

Basisten är med all sannolikhet den fränaste jag har sett. Inte nog med att han groovar och svänger som få; han bjuder upp till dans med sig själv, putar med läpparna och svänger på hela kroppen. Det ser ut som att hans instrument och kropp sitter fast i varandra; de har blivit en enhet i hans egna lilla värld. När framförandet är slut verkar han så glad att han glömmer gå av scenen.

Kelley själv är också väldigt rörlig och dansant. Det hoppas och sprätter i hans kropp, troligtvis av glädje. Samtidigt kan du aldrig vara säker på var du har honom. Galenskapen lyser i hans ögon.

Bandet tittar ofta hastigt på varandra, som för att känna efter: ”Är det här tillräckligt bra? Kan vi göra det bättre?” Känslan de förmedlar ut till publiken är alltid: ”JA! Det vi gör är bra. Dessutom älskar vi att göra det”.

Kortfattat: tajt, tungt, en av de bästa spelningarna i år.

Dela p� Facebook Dela p� Twitter

Kommentera

Namn:

Spamskydd, skriv 49273 i rutan

Inlägg:


Inga kommentarer

Sök på Joyzine.se



artiklar / krönikor
recensioner