[stäng]

The Tellers Hands Full of Ink, 2007 Skivbolag: 62 Tv Av: Christian Stenbacke Publicerad: 2008-04-09 Hemsida: www.thetellers.be

---

Två söta små pojkar från Belgien som gör söta små poplåtar tillsammans, kan det gå annat än bra? Det är så gulligt och puttenuttigt att till och med mitt gamla riddar-Kato-hjärta av sten smälter och blir till en fluffig marshmallow. Ben och Charles, knappt så gamla ett de fått fjun på hakan, trollbinder å det ljuvaste på debutskivan ”Hands Full of Ink”. Men ta er i akt, det är i de lugnaste vattnen det simmar fula fiskarna.

Vill ni ha fragil indiepop soundtrackifierad så är det den hyllade independentosande filmen Juno som gäller. Ni vet den om den lilla, men storkäftade, flickan, gestaltat av Ellen Page, som blir gravid och bestämmer sig för att föda barnet men att omedelbart lämna bort det till adoption efter födseln. Nog för att filmen kanske balanserar lite väl farligt nära gränsen till indiepretto, men soundtracket är guld. Kimya Dawson har gett lo-fi- indiepopen en helt ny referensram. Någonstans där placerar sig även grabbarna Ben och Charles, lite mer fi men ändå sparsmakat.

I vanliga fall skulle jag säga att 16 låtar på en skiva är alldeles för många, det finns inte en lyssnare i världen som orkar hålla sig engagerad så länge. Men i det här fallet har jag fel, och tur är väl det. ”Hands Full of Ink” är så enkel att den blir på gränsen till genialisk. Den är så enkel att man nästan blir provocerad. Bens viskande, lite försiktiga röst passar alldeles ypperligt till det sommarvarma ljudlandskap som blir produkten av dessa två unga grabbars samarbete. Man märker inte att skivan är för lång förens den redan är slut.

Men som sagt, så var det, det här med de fula fiskarna. Den här naiva ungdomligheten är inte uteslutande positiv, sett till det stora hela. Projektet andas väldigt mycket valpighet, det må vara enkelt med det behövs ändå något att falla tillbaka på. Det känns som om Ben och Charles fortfarande behöver leka av sig lite grand, hitta en mer stabil kärna i sitt låtskapande. Något jag är övertygad om att de kommer att göra så småningom, se därför ”Hands Full of Ink” som en smekmånadsplatta, jag väntar hellre på 30-årskrisen.

Kommentera

Namn:

Spamskydd, skriv 49273 i rutan

Inlägg:

Inga kommentarer