Joyzine.se






Recension - Skiva

Idols Are Dead
Mean, 2008
Skivbolag: Scarlet Records
Av: Mikael Mjörnberg
Publicerad: 2008-03-19
Hemsida: www.idolsaredead.com

Det är visst ett gäng italienare som tycker att Metallica är ett våldsamt fränt band. Här hade man, om det varit så att det var jänkarnas tidiga katalog som låg gruppen varmast om hjärtat, kunnat få till en ordvits om att bandnamnet – Idols Are Dead – syftade på att idolerna gjort bort sig under senare delen av karriären. Men det faller givetvis platt när det visar sig att det är just den som italienarna snöat in på.

Större delen av speltiden på ”Mean” ägnar sig Idols Are Dead åt att försöka efterapa vad Metallica gjort efter den svarta plattan (”St Anger” exkluderad, den vill väl inte ens upphovsmakarna själva ta i med tång numera?). Det betyder alltså tungt riffande med mycket botten och stelt stakande sång. Och gruppen lyckas tämligen väl. Ett Metallica light är väl aldrig helt fel och trots att allt material knattrar fram i samma tempo infinner sig en ganska varm känsla.

För att få det att låta en aning mer modernt har italienarna triggat sönder baskaggen fullständigt (vilket låter väldigt märkligt i det här sammanhanget) och sneglar en aning på de största Metallica-efteraparna av dem alla: Trivium. Vill man kan man även få in någon Testament-referens här, främst när det gäller riffandet, även om man får anstränga sig mer i letandet.

Ibland blir det lite väl machotramsigt, några bitches och motherfuckers för mycket så att säga. Men som helhet tycker jag ”Mean” är klart godkänd. Här finns inget originellt, men det har bandet heller aldrig hävdat. Om Metallica skulle floppa ännu en gång med kommande plattan (vilket i och för sig inte är särskilt troligt) finns här i så fall en godkänd lightvariant att trösta sig med.

Dela p� Facebook Dela p� Twitter

Kommentera

Namn:

Spamskydd, skriv 49273 i rutan

Inlägg:


Inga kommentarer

Sök på Joyzine.se



artiklar / krönikor
recensioner