Joyzine

[stäng]

Recension - Live

Anagoes
Valhall, Skövde
2008-03-08
Av: Christian Stenbacke
Publicerad: 2008-03-09
Hemsida: www.myspace.com/anagoes

Jag hade väldigt höga förväntningar på Anagoes, i min mening en av de allra mest intressanta akter som fortfarande väntar på det stora genombrottet (spana in redaktör Mjörnbergs eget omdöme http://www.joyzine.se/?p=1152), inför kvällens lilla uppvärmningsgig åt punkslynglarna i Neverstore. Anagoes, bandet jag hört så mycket om men aldrig hört i det forum musik gör sig som bäst – live.

När grabbarna går av scenen efter dryga halvtimmen kan jag konstatera två saker. Anagoes har låtarna, där Falling Leaves fortfarande är en av mina stora favoriter, men gruppen är fruktansvärt tråkig att titta på live. Åtminstone ikväll. Det känns krystat, stelt, som om stundens allvar, en stor spelning på hemmaplan, ligger som ett hämmande spöke, vilket hindrar den där riktiga explosiviteten från att infinna sig.

Enda undantaget är frontmannen Marcus Sjöholm, här snackar vi riktig star quality. Närvaron, charmen, de rätta poserna och inte minst sången, grabben har allt. Övriga medlemmar i bandet blir likt stenstoder i Sjöholms närvaro, trots att de faktiskt rör på sig ganska frekvent. Gåshuden är nära i Something Beautiful, när vi till en början lämnas ensamma med bara Sjöholm och dennes gitarr. Hur är det man säger? Vissa har det och andra inte. Jobbigt när bara en medlem i bandet har det.

Men trots Marcus Sjöholms smittande inställning och attityd, och det gensvar de faktiskt får från publiken, lyfter aldrig spelningen. Anagoes känns inte som något annat än vad de faktiskt är ikväll; ett lokalt band vars uppgift är att dra lite extra publik och sedan värma upp denna lagom till huvudattraktionen går på scenen.