Joyzine

[stäng]

Recension - Skiva

Stephen Simmons
Something In Between, 2007
Skivbolag: Rounder Records
Av: Christian Stenbacke
Publicerad: 2008-01-30
Hemsida: www.stephensimmonsmusic.com

Jag undrar hur många gånger jag läst något i stil med raden ”kan jämföras med artister som Johnny Cash, Steve Earle och Ryan Adams”, allt för att få bredden, när det kommer till amerikanainfluerad singer/songwriter. Stephen Simmons är inget undantag. Det handlar om slidegitarr, munspel, hammondorgel och berättelser om alkohol och trasiga hjärtan. Alla klassiska ingredienser finns således med, men gör det ”Something in Between” till en dålig och ointressant skiva?

Svaret är nej. Att du vet precis vad du får kan vara väldigt befriande ibland. Så länge det är bra så är det bra, eller hur var det sagt nu igen? ”Something In Between” är verkligen så amerikansk det bara går, skivan är inget annat än en blueprint av hur en lagom tillbakalutad amerikanaplatta ska låta. Vilket också är skivans styrka, det låter aldrig konstlat eller tillgjort. Stephen Simmons har förmodligen skrivit låtarna hemma på sin veranda och sedan gått in i studion och spelat in dem rakt av dagen efter – inga krusiduller någonstans.

Sångmässigt sköter sig Simmons också rätt bra, återigen, här finns inga utsvängningar av något slag alls. Den något nasala rösten, vilken påminner väldigt mycket om en viss herr Fredrik Liberg från Göteborgsbandet Sleeping Beauty, gör sig perfekt mot den varma och okomplicerade bakgrunden. Snärtiga New Scratches, i sig en allvarlig låt, känns som en varm öppen famn som bara väntar på att få bjuda upp till dans, samma famn som i nästföljande We’ll See erbjuder dig en tröstande och förlåtande kram istället. Så variation i ett redan på förhand givet format finns alltså.

Stephen Simmons är ingen Johnny Cash, och han är ingen Ryan Adams, jag kan inte för mitt liv komma på varför man skulle slänga sig med sådana referenser, men väl närbesläktad med Steve Earle. En man som kan sitt hantverk med andra ord.