Joyzine

[stäng]

Recension - Live

Tove Styrke
Popadelica, Huskvarna
2011-05-07
Av: Mikael Mjörnberg
Publicerad: 2011-05-08
Hemsida: www.tovestyrkemusic.com

Det tycktes för en stund som om Amanda Jensen faktiskt var början på något nytt. Som om hennes hyggliga framgång och ganska genuina sound signalerade att det inte var omöjligt för en artist att gå från det uttjatade Idol-konceptet och faktiskt bli något annat än en marionettdocka som turnerar de svenska köpcentrena runt.

Nästa kvinna på tur skulle vara Tove Styrke.

Men det tycks som att Amanda Jensen var undantaget som bekräftar regeln. Att de som ilsket muttrar att Idol-packet ska hållas borta från de ”riktiga” livescenerna har rätt och att det där med artistisk integritet inte är så viktigt trots allt.

Popadelica ståtar stolt med en slogan om att de bara bokar bra band, gäng och artister som de gillar, men Tove Styrke är verkligen jättedålig. Ett hån mot allt vad festivalen borde stå för.

Det finns flera anledningar till dessa hårda ord. Men i grund och botten stammar samtliga dessa från att det inte tycks finnas någon form av egen identitet hos sångerskan. Vilket tycks vara fallet med de flesta som skeppas ut ur Idol-fabriken.

Från första stund, när Styrke med utstuderad backslick och gigantiska glasögon kliver upp på scenen känns allt regisserat och tillrättalagt. Uttänkt in i minsta detalj, utan vare sig själ eller hjärta. Det är bara väldigt anonymt och ointressant när artisten gör sina moves och struttar fram över scenen.

Det hade kunnat fungera om det fanns något gediget musikaliskt att backa upp det hela med, men det gör det inte. Hela framförandet skriker ”hej jag vill vara som Robyn”, men Tove Styrke landar förstås väldigt långt därifrån så väl artistiskt som låtmässigt. Materialet hon släpar runt på känns mest som resterna som blev över när producenter och låtskrivare skeppat ut alla sina fina bitar till andra artister. Visst, hiten White Light Moment funkar, men i övrigt är det väldigt tunt.

Jag trodde nog någonstans att Tove Styrke faktiskt skulle ha någonting mer att komma med. Men konklusionen av tiden i Teaterladan blir istället att hon trots allt känns betydligt mer lämpad för varuhusturnéer än för Popadelica.