Joyzine.se






Recension - Skiva

Young The Giant
S/t, 2011
Skivbolag: Roadrunner Records
Av: Mikael Mjörnberg
Publicerad: 2011-05-02
Hemsida: www.youngthegiant.com

Debutalbumet visar två sidor av Kaliforniens Young The Giant. En snudd på briljant sida, en annan som gör att det självbetitlade albumet känns som väldigt mycket längre än tolv låtar.

Vi tar det omvänt och börjar med det positiva, ska vi? Ungtupparna är i sina bästa stunder helt fantastiska på att skriva lättsam rockmusik för stora arenor. De låter om ni frågar mig mer brittiskt än amerikanskt i sitt uttryck. I bitar som Apartment, superhiten My Body, Cough Syrup och Strings är det smått omöjligt att värja sig mot refrängerna när referenser till White Lies och kanske framförallt Maximo Park kablas ut. Jag kan se tiotusentals människor hoppa framför festivalscenerna och stampar taktfast takten mot arbetsrumsgolvet. Young The Giant är mästare på att skriva anthems helt enkelt.

Så till det tråkiga. Gruppen vill visa sig från en finkänslig sida också. Det räcker uppenbarligen inte för dem att bara spela hurtiga hits för en publik som bara vill ha kul i någon timme, de vill visst beröra på djupet också. Tyvärr gör de inte det och det innebär att skivans andra halva där de envisas med att klämma in ointressant ballad efter ointressant ballad blir mer än lovligt lång. Jag nickar till, tappar koncentrationen och har riktigt tråkigt i flera av de avslutande låtarna.

Det är synd på ett så lovande embryo och jag är väldigt villrådig inför hur Young The Giant kan tänkas komma att fungera live. Å ena sidan borde det råda vild eufori bland publiken, å andra sidan lär allt för många otåligt stå och skruva på sig i väntan på nästa låt.

Dela p� Facebook Dela p� Twitter

Kommentera

Namn:

Spamskydd, skriv 49273 i rutan

Inlägg:


Inga kommentarer

Sök på Joyzine.se



artiklar / krönikor
recensioner