Joyzine

[stäng]

Recension - Demo

Prematur
S/t
Av: Mikael Mjörnberg
Publicerad: 2007-05-22
Hemsida: www.prematur.info.se

”Rådet till Prematur blir alltså: kom tillbaks om några år när ni växt till er och hittat rätt med musiken.”

Så skrev jag tidigt i januari 2005 om den här Askersundsorkesterns inspelning ”Demo 2004”. Då handlade det om taskigt inspelad punk med dålig sång och inte mycket att minnas med goda känslor. Grabbarna tog mig på orden. Det har så vitt jag förstår kommit ut några ytterligare demoskivor sedan dess, men det är först med denna självbetitlade inspelning de kommer tillbaka till mig. Och de gör det med besked!

Prematur har växt upp. Blivit bättre på att spela och insett vad det betyder att skriva bra låtar. De låter inte längre som ett gäng blåögda ungdomar på fritidsgården som musicerar hellre än bra, utan som ett ungt gäng med framtidsutsikter. Det är roligt att höra hur bandet verkligen utvecklats sedan jag hörde dem för några år sedan.

Punken har fått ta ett steg tillbaka. Visst finns ett smutsigt driv närvarande i den ganska spartanska ljudbilden. Men Prematur har snarare tagit ett kliv åt rock med popmedvetenhet. Rent av med några stänk av indie. Bortsett från Winter som är en något ambivalent korsning av indiepop och postrock och sniglar sig fram i trögt tempo är det ordentlig stuns i låtmaterialet på ”Prematur”. Bandet tvekar inte att trampa på gasen och lyckas ändå införliva en melodiös ådra. Där lever punkinfluenserna kvar.

Sedan vore det väl synd att påstå att sångarna sjunger särskilt tonsäkert eller snyggt den här gången heller. Men nu är det snarare en styrka som skänker musiken egenhet och personlig prägel än de missriktade ylanden jag hörde senast. Prematur spottade i nävarna och kom tillbaka, i spår som Silence och As I hittar de verkligen rätt med musiken.