[stäng]

Gurf Morlix & Kevin Triplett Immanuelskyrkan, Halmstad 2012-11-06 Av: Carl Potvin Johansson Publicerad: 2012-11-13 Hemsida: www.gurfmorlix.com

---

I samarbete med Rootsy Live har Bengt-Göte Bengtsson sedan ett tag tillbaka ordnat countrykvällar i Immanuelskyrkan. Även om jag personligen tycker att det är lite sådär att det är just i en kyrka (de senaste gångerna har det varit i cafét på bottenvåningen, men ändå) är det ett riktigt schysst initiativ och verkligen uppskattat av mig och flera jag talat med under kvällarna som brukar locka mellan 50 och 100 personer.

I tisdags var det en speciell kväll med både film och konsert för att hylla den framlidne countrysångaren och gitarristen Blaze Foley.

Producenten Kevin Tripplet har jobbat i tolv år (!?) med en dokumentärfilm om Blaze Foleys intressanta, delvis hårda och alkoholdränkta liv, som fick ett tragiskt slut 1988 när han sköts till döds. Foley söp och härjade, bodde i ett trädhus, på gatan, på kompisars soffor och i finkan, han skrev fantastisk musik och plockade härlig gitarr, men lyckades av flera anledningar aldrig att slå igenom riktigt.

Tripletts film, Duct tape Messiah, berättar historien om en speciell man, ocensurerat men varmt och med mycket känslor och kärlek. Det är ett vackert målat porträtt med mycket bra musik och där många av Foleys kompisar framträder och drar historier om gubben, bland annat Townes Van Zandt som var en god vän till Blaze. (varför det har tagit tolv år att göra entimmesfilmen blir jag dock inte riktigt klok på).

En soffa som Foley bebodde i flera år tillhörde Gurf Morlix. När Morlix hörde att att Triplett var på gång med sin film tänkte han att det var dags att spela in den där plattan med Blaze-låtar som han haft i görningen länge. Så blev det och nu turnerar de ihop och bjuder på en fin hyllning till sin gamla kompis. Morlix spelar flera nummer från sin platta ”Blaze Foley's 113th wet dream”, som är Blaze-låtar och ganska lika originalet, de flesta av dem. Morlix gör det avskalat och snyggt med intim här och nu-känsla som träffar. De riktigt starka låtarna gör sitt, men kan inte heller framföras av vem som helst – med sådan hållning och styrka.

Men så är inte Morlix någon färsking heller. Han hängde med Guy Clark och Townes på 70-talet och har förutom med dem spelat med en lång rad musiker. John Prine, Steve Earle, Bill Kirchen, Emmylou Harris är bara några, dessutom är han även producent och står bakom bland annat Lucinda Williams ”Car Wheels on a Gravel Road”.

Kommentera

Namn:

Spamskydd, skriv 49273 i rutan

Inlägg:

Inga kommentarer