Joyzine

[stäng]

Recension - Skiva

Mono Stereo
Space Out (ep), 2009
Skivbolag: 360 Degree Music
Av: Mikael Mjörnberg
Publicerad: 2010-02-11
Hemsida: www.monostereo.se

”Space Out” ja, det är ett tämligen passande namn på den här epn. Mono Stereo ser ut som ett gäng ordinära brittpopsnubbar och har nog också den musiken rotad någonstans längst in i själen, men när de spänner på sig instrumenten och börjar spela landar de i något betydligt mer spejsat.

Då handlar det om psykadelisk pop som mer och mer tillåts sväva ut i galna jam för varje spår som går. Det finns en grundstomme och ganska givna ramar för slynglarnas musik, jo visst, men de är hela tiden nyfikna på att böja och bända dem så mycket som möjligt. När de flummiga jampartierna drar iväg alldeles för mycket mot himlen luktar det unken prog och när Malmöiterna håller tillbaka blir popnerven lite för ”vanlig” för att det ska vara riktigt kul. Men däremellan finns en spännvidd som fångar mitt intresse.

Jag klarar, trots ett idogt lyssnande, inte helt och hållet att peka ut vad det är som gör Mono Stereo bra eller dåliga. De seglar lite i sin egen flippade värld där influenserna hämtas lika mycket från pårökt 60-tal som brittiskt 90-tal och släpper aldrig riktigt sin lyssnare hela vägen inpå livet. Det är en svaghet. Men samtidigt är den oräddhet som finns i soundet en styrka väl värd all respekt.

Jag får nog helt enkelt ta och lyssna några varv till, men ska jag vara helt ärlig tror jag ”Space Out” lever upp till sitt namn av en anledning. Det är inte meningen att man ska förstå helt och hållet.