Joyzine

[stäng]

Recension - Live

Vapnet
Arvikafestivalen
2007-07-13
Av: Christian Stenbacke
Publicerad: 2007-07-17
Hemsida: www.vapnet.se

Alla har vi väl någon gång gått för att se ett band baserat på en enda bra låt? En sådan där magisk låt som så fort den spelas får det att explodera i hela kroppen så att man bara måste dansa, dansa, dansa? Kalla Mig är en sådan låt. Herregud vad det har dansats till den under min tid i Linköping. Men ett band som kan skriva en så bra låt måste ju kunna skriva en hel del annat bra, eller?

Fel. Vapnet är verkligen ett missvisande bandnamn. Jag tänker på något farligt men samtidigt spännande. Jag tänker attityd och utmanande kaxighet. Fel, fel, fel. Vapnet är tråkiga. Ruskigt tråkiga. Musiken i sig är det väl inget fel på, ”Jag Vet Hur Man Väntar” från förra året har sin charm, men då måste det hela framföras med lite känsla och värdighet. Annars blir det bara till helt vanliga poplåtar. Utan själ.

Sedan gör Martin Abrahamsson och övriga Vapen ett kardinalfel, de spelar bästa låten alldeles för tidigt. Med vetskapen om att det är just bästa låten och att folk i regel brukar gå efter just den låten. Abrahamsson säger det bäst själv, ”Ni stannar väl några låtar till? Folk brukar i regel gå när vi har spelat den här låten…”. Vad händer? Folket går. Inte alla, men tillräckligt många för att det ska vara tydligt.

Ska det vara ett statement eller är det bara klantigt? Jag vet inte, jag bryr mig inte heller. Vapnet visar inte upp något som får mig att bli mer intresserad av deras musik eller deras framträdande. Nästa gång jag stiftar bekantskap med Vapnet kommer det att ske i strikt skivform. Om ens det.