Joyzine

[stäng]

Recension - Skiva

Bouncing Souls
The Gold Record, 2006
Skivbolag: Epitaph
Av: Mikael Mjörnberg
Publicerad: 2006-06-27
Hemsida: www.bouncingsouls.com

”It’s really good to see you rocking out and having fun, living like you’ve just begun, accept your life and what it brings, I hope tomorrow you find better things” (Better things).

Det kanske inte är särskilt tuffa ord, men det är en bra deklaration av innehållet på kaxigt döpta “The Gold Record”. Bouncing Souls handlar om att ha roligt till musik och det har man verkligen i sällskap med den här skivan. Gruppen spelar i samma division som NOFX och Bad Religion och är imponerande vitala för att vara en orkester med sex studioalbum i bagaget. Popig punkrock är ju inte direkt känd för att vara en föränderlig och framåtskridande musikstil.

Bouncing Souls gör på ”The Gold Record” inga större utsvävningar från de ramar som finns fastslagna för genren. Det som gör skivan så bra är att de har hittat ett tilltalande tonläge någonstans mittemellan allvar och partyglatt. De tralliga refrängerna och den alkoholstinna stämningen finns där, men det tillåts aldrig bli flamsigt. Inte kajalbuskis som Green Day, men heller inte klumpfotat som sentida Bad Religion.

Om du fattar minsta lilla tycke för den här typen av tuggummikäck punk kan jag lova att du kommer gilla ”The Gold Record”. Skivan är klanderfritt framförd, men det är de slagkraftiga låtarna som är det viktigaste fundamentet. I grund och botten handlar det om att på ett seriöst och optimistiskt sätt ha roligt till musik.

”We wanna say thanks to the music in our lives, forgive ourselves for all the lies, send some love to all the lonely, don’t forget we’re all one family, thank’s to the music in our lives for helping us to survive” (So Jersey).