[stäng]

Something From A Forest Verdure, 2005 Skivbolag: Common of Garden Records Av: Christian Stenbacke Publicerad: 2005-12-06 Hemsida: -

---

Lustigt det där när man helt förlorar sig själv, må det vara in sina tankar eller försvinna in i och förenas med ett stycke musik. Man beger sig till en helt annan plats och är aldrig riktigt medveten om när man begav sig eller kom tillbaka. Enkel, subtil, singer/songwriter-musik kan definitivt få mig att ge mig iväg. En enkel melodi med rösten i centrum. En ljudbild och en röst som är så pass dominant att man knappt bryr sig om lyriken, känslan går fram ändå. En mästare på detta är Mark Kozelek, med förflutet i bland annat amerikanska Red House Painters. Undrar om inte han kan vara något från en skog?

Skivan ”Verdure” är annars översållad av associationer. Jag tänker på mannen från Färöarna, Teitur, det finns en stänkt av vår egen José Gonzalez, en doft av Tindersticks, man kan till och med tolka in lite Dylan. Ska man se detta som en styrka eller en svaghet? Undrar om det inte ska ses som en styrka ändå, att inte vara helt låst vid en särskild mall men ändå hålla sig inom sitt område, sin nisch. Det finns en lekfullhet och nyfikenhet som präglar skivan, dessa låtar känns bara som början på något riktigt intressant och meningsfullt.

Mannen bakom Somthing From A Forest heter Ulf Ljusberg och ”Verdure” är första släppet på eget bolag. Det är något som också märks, om det är något som saknas så är det vissa vitala element som man endast kan få genom ytterligare erfarenhet. Främst handlar det om att våga gå hela vägen. Man får känslan av att det finns mer att plocka ut, framförallt i sången. Gitarrspelet är annars helt bländande. Ulf hade platsat att lira på vilken Red House Painters platta som helst.

Det tar sig dock. Den lilla tvekan och osäkerheten som finns i skivans inledande spår, Caught in this skin, slipas sakta med säkert bort desto längre in i skivan man kommer. Självförtroendet ökar med tiden och när jag är framme vid skivans slut inser jag verkligen vilken potential som finns här. Avslutande Out of tune lämnar en otrolig mersmak efter sig. Vid nästa släpp både hoppas och tror jag att Ulf har jobbat fram en mer balanserad jämnhet. Då kan det bli hur bra som helst.

Kommentera

Namn:

Spamskydd, skriv 49273 i rutan

Inlägg:

Inga kommentarer