Recension - Skiva
Även om jag måste erkänna att
Bill DeMain är ett nytt namn för mig, har han nått en hel del framgång både som författare och ena halvan av bandet
Swan Dive. Hans nya ep ”Extended Stay” tar sin utgångpunkt i hur han under 2010 drabbades av olycka av nästan bibliska proportioner. Inte bara blev hans hem skadat i en översvämning, några månader senare brann det ner till grunden. Efter att bara lyckas rädda sin akustiska gitarr, sin laptop och lite kläder började han skriva en mängd låtar, vilket resulterade i ”Extended Stay”.
Hans soloutflykt är av klassiskt singer/songwritersnitt, kliniskt befriat från de indieinfluenser som dagens folkscen är så ljudande av. Istället dyker namn som
Beach Boys och
James Taylor, eller ännu hellre crooners som
B.J. Thomas, upp i huvudet. Det är inte bara tecken på god smak att han försöker blåsa liv i minialbumsformatet, han har också fyllt skivan med sympatiskt, kompetent och lagom putslustig akustisk pop.
Dock blir jag här tvungen att citera Fredrik Sahlin när han recenserande filmen The Descendants i SVTs Kulturnyheterna för några veckor sedan. Det han sa om filmen var att den var ”ljummen, i ordets bästa bemärkelse” och jag kan inte beskriva DeMains skiva bättre. Hans ep passar fint på förmiddagen med en kopp kaffe bredvid, men blir sällan angelägen mer än som bakgrundsmusik. Det är mysigt och trevligt, men också för intetsägande för att den ska lämna några bestående avtryck.

Kommentera
Inga kommentarer