[stäng]

Nils Jonsson Sorgens kammare Av: Mikael Mjörnberg Publicerad: 2007-09-25 Hemsida: www.myspace.com/nilsjonsson

---

Det finns uppenbarligen två sidor av Nils Jonsson. Dels den som tycker att gitarren är huvudinstrument i sorgesamt reflekterande pop. En ganska trist typ som aldrig får grepp om eller berör sin lyssnare. Dels den som riktar in sig på ödesmättat flygelklinkare. En herre som i mina öron har betydligt större relevans.

När Jonsson, till vardags trumslagare i Askersunds Prematur, ger sig ut på soloutflykt gör han det som ni förstår i en hopplöst överbefolkad genre. Ledsamt reflekterande män med gitarr finns det alldeles för många av. Enbart de allra bästa har en framtid. Jonsson är inte riktigt där än. Jag ska inte skriva att hans soloförsök är oävet, men det låter snarare som ett par stapplande steg än någon tilltalande produkt.

Sångaren har läst på, lärt sig hur singer/songwritermusik byggs upp och sedan försökt anamma det. Till hans fördel ska sägas att han inte kört fast i det svenska visträsket utan snarare sneglar över Atlanten för inspiration. Men de gitarrdrivna låtarna är inte tillräckligt upphetsande för att säga mig något. De är lite för standardmässiga för att det någonsin ska bli engagerande.

Flygelburna The long road home däremot, där har Jonsson fått till en äkta liten pärla. Bortser man från det bitvis styltiga engelska uttalet är det en låt värdig större sammanhang. Flygeln skänker en ödesmättad stämning och matchar Jonssons röst bättre än de nakna gitarrerna. Det är här han har sin framtid. Synd bara att han nöjer sig med att använda det läckra flygelgreppet i en ynka låt.

Kommentera

Namn:

Spamskydd, skriv 49273 i rutan

Inlägg:

Inga kommentarer