Joyzine

[stäng]

Recension - Skiva

Marigold
Vagabond, 2011
Skivbolag: Peace & Love Artists
Av: Mikael Mjörnberg
Publicerad: 2011-06-27
Hemsida: myspace.com/marigoldsweden

Ska man vara krass och helt ärlig känns det väl som att skivbolaget Peace & Love Artists snarare varit ett svepskäl för att få ge ut band från Borlänge med omnejd än att sätta god musik i fokus. Utgivningen så här långt har så att säga snarare handlat om lokalpatriotism än bra musik.

Marigold är för all del också en trio som har sina rötter i Borlänge, men här har skivbolaget slutligen snubblat över något som inte bara har hemstaden som trumfkort, utan dessutom riktigt bra musik. ”Vagabond” är en oerhört intrikat liten skapelse.

Genreramarna är vida och gruppen tummar ganska friskt på sina regler och referenser. Pop och rock är vad vi har att förhålla oss till, men inom den lösa beskrivningen tar sig herrarna stora friheter. Det finns bara en tumregel: melodin står ständigt i centrum.

Retrosound blandas därför med betydligt mer trendkänslig indiepop utan att det känns vare sig daterat eller tidstypiskt. I Changes och viss mån titelspåret låter Marigold som ett Roxette som inte putsat in absurdum på sin 80- och 90-talskompositioner. Det är refrängstarkt och väldigt snyggt utan att låta radiolismande. I Interlude får synthpopen plötsligt påhälsning vilket för tankarna till Melody Club och Bob Dylans Masters Of War förvandlar Marigold till något som låter inspirerat av medeltiden.

Gillar man starka melodier och bitterljuv känsla, då gillar man Marigold, det vågar jag nästan lova. Så länge melodierna är urstarka kan man alltid hitta ursäkter eller motiveringar till att experimentera med soundet.

Jag vågar förstås inte hoppas att det blir så, men man kan ju alltid drömma om att Peace & Love Artists i och med upptäckten av Marigold fortsätter på den inslagna vägen och väljer att dammsuga världen på bra musik istället för att rota i den egna myllan efter lokala akter som bara låter skapligt.