Joyzine

[stäng]

Recension - Skiva

Alessi’s Ark
Time Travel, 2011
Skivbolag: Bella Union
Av: Alexander Hellgren
Publicerad: 2011-05-28
Hemsida: www.alessisark.com

Alessi Laurent-Marke är blott 20 år gammal men har hunnit med en del. Redan dagen innan hon fyllde 17 skrev hon under sitt första skivkontrakt och fick önska sig en producent. Sagt och gjort, 2009 släpptes hennes debutalbum inspelat med Bright Eyes producent Mike Mogis. Nog verkar artisterna ha hyfsat bra förutsättningar på skivbolaget Bella Union. Nog med nördinfo. Alessi’s Ark kallar den Londonbaserade sångerskan sitt artisteri och ”Time Travel” är alltså hennes andra album.

Kind of a man är två minuter lugn och avskalad singer-songwriterpop och väl inte direkt det inledningsspår som griper tag i lyssnaren inför fortsättningen. Sångerskans släpande sång och behagliga stämma tilltalar mig dock från första stund. Lite roligare blir det fortsättningsvis, men ledorden ”lugnt” och ”behagligt” kvarstår för det mesta. Lite blås här, lite visslingar, men inga jättestora gester. Finputsat och rart är snarare intrycket.

Alessi trollbinder däremot allt som oftast med sin sammetslena och känsliga sångröst, som i den fina Must’ve grown. Det är den, ibland närmast viktlösa rösten som är skivans röda tråd och den som blir den bestående behållningen, även om nämnda låt och än mer i covern Maybe I know som hela låtar kommer att sitta kvar åtminstone ett tag i närminnet.

Kanske är jag inte tillräckligt vänligt inställd till den här typen av tillbakalutad folkpop, men jag gäspar då och då trots att fem av de tolv låtarna på ”Time Travel” är under två minuter långa. Det är kanske inte en skiva att sitta och verkligen lyssna intensivt på framför stereon med en penna i högsta hugg, utan kräver en annan inramning. Återkommer...

… jovisst, när jag vid andra genomlyssningen ligger på en filt ute i solen gör den sig betydligt bättre. Flera av låtarna växer, allra mest On the plain. Så sett har Alessi’s Ark gjort en fullgod sommarskiva.