Joyzine.se

Annonsera p Joyzine.se





Recension - Demo

Myrah
Death & Despair
Av: Mikael Mjörnberg
Publicerad: 2008-05-06
Hemsida: myspace.com/myrahband

Ödesmättade pianotoner smyger fram ur tystnaden, några nedstämda gitarrer hakar på och hela The other side byggs upp för att kunna bli ett riktigt gothklimax. Sedan tar Patrik Essman ton. Killen tar verkligen i så han bajsar på sig för att låta svår och bedrövad. Han sjunger så sökt att jag skäms å hans vägnar ju längre ”Death & Despair” spelar. Att han dessutom på skivans promobild poserar i brynja och med låtsasdepressiv blick är väldigt symptomatiskt.

Efter det fina introt är resterande del av den här demon på gränsen till en pina att lyssna på. Det är kanske lite att ta i, men Essman är ingen bra sångare och bandet gör sitt allra bästa för att framstå som de dysterkvistar gothstereotypen önskar. Känslan är att Myrah tagit en genreformel, lagt karbonpapper på den och sen ansträngt sig in absurdum för att verkligen leva upp till de förväntningar som må finnas. Egen identitet lyser helt med sin frånvaro här, känsla likaså.

Lacrimas Profunderes deppiga gothrock fungerar som ett bra riktmärke för vad dessa Östersundsbor egentligen försöker åstadkomma. Problemet är bara att de lägger så mycket kraft på att låtsas vara deppiga att resten bara blir ett blaskigt frågetecken. Bortsett från det ovan beskrivna introt har Myrah inga intressanta låtidéer alls att komma med. ”Death & Despair” är statisk och klyschig (betänk bara titeln!). Det här är inget annat än en form utan innehåll och dessutom en form som är så konstruerad att den blir ruggigt ointressant.

Dela p Facebook Dela p Twitter

Kommentera

Namn:

Spamskydd, skriv 49273 i rutan

Inlgg:


Inga kommentarer

Sök på Joyzine.se



artiklar / krnikor
recensioner