[stäng]

Sumie A Drop of Night Av: Alexander Hellgren Publicerad: 2010-02-15 Hemsida: myspace.com/sumienagano

---

Sandra Nagano är namnet bakom artisten Sumie, en artist det är svårt att få reda på särskilt mycket om. Från Göteborg, akustisk musik och osignad är det knapphändiga jag lyckas utröna. Fast vad spelar det egentligen för roll? Allmänt dravel och anekdoter må vara kul för skribenten, men jag är tämligen säker på att man som läsare mer är intresserad av hur musiken låter. Så utan fler utläggningar…

… så här låter skivan: Inledande Lost in light är en kort, avskalad låt med akustisk, stämningsfull gitarr. Vilket passar artistens smekande röst, som kompletteras med stämsång. Sumie har klara likheter med Sophie Zelmani, framför allt i att hon har rösten som främsta vapen. Det enkla gitarrplocket bidrar till stämningen, men ligger ändå i bakgrunden. Det ska tilläggas att Sumie har en väldigt bra och behaglig röst, en röst som känns och skapar en varm känsla i mig när snön yr utanför fönstret.

All the ugly är än mer stämningsfull, med högre toner och mer nerv, men med samma värme. Artisten har jobbat mycket med stämmor i refrängerna, vilket ger ett större djup och jag tycker inte att låtarna låter överdrivet mycket som heminspelningar. Fast vad vet undertecknad om hur den tekniken är utvecklad. Precis när musiken börjat stå still, så kommer något och bryter av. Låten Still med pianokomp, en mer fyllig och dramatisk ljudbild och vad som låter lite som de senaste årens explosion av folkpopartister. Att den låten har en medproducent märks om möjligt genom att den sticker ut något ifrån de övriga. Annars låter de nio låtarna väldigt sammanhållna, så jag antar att heminspelningen skett under ganska kort tid och inte är ett hopplock från en längre tidsperiod.

Alltså, jag tycker inte att Sumie låter särskilt osignad. Även om det nu råkar vara fallet, så låter ”A Drop of Night” som en skiva som lätt skulle kunna stå i det akustiska singer/songwriter-facket i varje skivbutik. Ljudet skulle kanske bli ännu bättre av riktig studioproduktion, men gillar man när det inte är helt krispigt och klart är den här skivan helt klart värd ett par genomlyssningar. Sedan har jag svårt att orka en hel platta av ett och samma, långsammare snitt annat än som bakgrundsmusik. Jag tröttnar och tappar fokus. Men som det senare, framför en brasa och med en bok blir det däremot ett rungande ja.

Kommentera

Namn:

Spamskydd, skriv 49273 i rutan

Inlägg:

Inga kommentarer