Joyzine.se






Recension - Live

Strayfolks
Pustervik, Göteborg
2007-11-07
Av: Christian Stenbacke
Publicerad: 2007-11-13
Hemsida:

Jag har länge vandrat längs med gränsen till banjoland, ståbasmecka eller varför inte kalla det för de rutiga skjortornas förlovade jaktmarker - jag snackar givetvis om countryn. Eller den amerikanska folkmusiken om ni så vill. Försök har gjorts för att ta mig in på andra sidan, det har lyssnats på gamla godingar som Emmy Lou Harris, Ben Harper and the Blind Boys from Alabama och Hank Williams, det har lyssnats till obligatoriska akter som Bob Dylan och Neil Young, och det har lyssnats till nya unga spolingar som Ryan Adams och våra svenska visionärer i herrarna Christian Kjellvander och Kristofer Åström. Men jag måste ändå erkänna, jag har svårt att greppa det fullt ut.

På skiva ska tilläggas. För där jag står inklämd mellan mixerbåset och en bastant man iförd både rutig skjorta och cowboyhatt, på ett trångt Pustervik i Göteborg, förstår jag verkligen tjusningen med den här typen av amerikana som representeras av inhemska Strayfolks. Det riktigt sjunger i kroppen av det sköna svänget! Man behöver inte ”förstå”, eller ”kunna genren”, det räcker med att bara uppskatta god musik som sådan. Sedan att jag står ut i mängden genom att ha på mig min Handelshögskolan-inspirerade skjorta med tillhörande blazer, inte en ruta så långt ögat når, det är en annan sak.

För att inte ens vara i närheten av att vara en expert på amerikansk folkmusik, som jag redan fastslagit, tycker jag ändå att det låter väldigt svenskt. Svenskt i den bemärkelsen som svenska band har en tendens till att ta sig an amerikana. Vilket innebär att det ibland kan låta nästan mer amerikanskt än vad amerikanerna själva kan göra till och från. Men jag klagar inte, den här versionen av den amerikanska folksjälen kan jag absolut ta till mig, vilket tyvärr inte alltid har varit fallet när jag gjort mina tidigare specialstudier.

Det syns också att bandet har kul på scenen, något som alltid plockar pluspoäng i min bok. Det är minst lika kul att titta på bandet som att lyssna på dem. Känsla i musiken och ett sinne för estetiska detaljer, där har ni receptet för en lyckad onsdagskväll i regnet och ruskets stad Göteborg.

Dela p� Facebook Dela p� Twitter

Kommentera

Namn:

Spamskydd, skriv 49273 i rutan

Inlägg:


Inga kommentarer

Sök på Joyzine.se



artiklar / krönikor
recensioner