Recension - Skiva
Bandets första album, "Mental Jewlery", kom ut 1991, då medlemmarna var unga och orutinerade. Trots att de sålde bra, fick de aldrig igenom någon riktigt stor hit. De spelade karakteristisk rock som verkligen stack ut från mängden, vilket tilltalade skaran av fans som bara växte. När albumet "Throwing Copper" släpptes 1994 lyckades låten
Selling the drama klättra på listorna, kanske på grund av att den var lite lugnare än de andra, vilket kunde tilltala de kräsna radiolyssnarna.
"The Distance to Here" är ett påkostat album och det märks att grabbarna kommit upp i toppen. Albumet har egentligen bara en låt som knakar lite i sömmarna, annars är det perfekt.
Live hade redan till första albumet "Mental Jewlery" skaffat sig ett eget och karakteristiskt sound, som de sedan kört vidare på genom hela karriären. Faktum är att det inte är så stor skillnad på något av albumen.
Något som gör Live till ett sådant bra band, är utstrålningen av energi. De sprudlar en spel och musikglädje över albumet som sällan tidigare har skådats. Variationen är stor, ofta börjar låtarna lugnt och växer sig sedan större och större. Variationen och känslan för den superba blandningen gör "The Distance to Here" till ett mycket bra album.
Liksom i
Cranberries och
Smashing Pumpkins utgör sångaren 85% av bandet. Edward Kowalzyk för Live till skyarna med sin röst som ständigt växlar från starkt och aggressivt till lugnt och försiktigt. Man hinner aldrig tröttna.
Den klart bästa låten är
They stood up for love, där något som drar åt funk utgör benstommen. Refrängen har en mycket fin melodi, en riktig höjdare. "The Distance to Here" är en mycket kraftfull energikick.

Relaterat
Ner med "antimoralen"!
Moto Boy
Bangalore (Gbg) ()
Laike (2012-01-01)
Kommentera
Inga kommentarer