Joyzine.se

Annonsera p Joyzine.se





Krönika

Det vill jag se mer av musikåret 2008

Musikåret 2007 är lagt till handlingarna, för egen del var det ett ganska mediokert sådant utan de där riktiga topparna vare sig på skiv-, konsert- eller företeelsefronten. Dags att blicka framåt mot ett förhoppningsvis något muntrare musikår 2008. Några saker vill jag se lite extra under de kommande tolv månaderna…

Vi lever i en tid där skivförsäljningen dalar och där de stora skivkoncernerna mer och mer tycks ha spelat ut sin roll, även om de än så länge tycks vägra att inse detta. Det har blivit så enkelt att starta sitt eget bolag att många band struntar i att hitta en samarbetspartner och kör på egen hand. Småbolagen är fler än någonsin och lär knappast bli färre under det stundande året. Det är positivt, på det här sättet släpps mycket musik som stora bolag aldrig vågat satsa på ut.

Men, ordet satsning är viktigt i det här sammanhanget. Som det såg ut 2007 startades massor av bolag som släppte tonvis med skivor, men sedan lyftes inte ett finger för att marknadsföra dem. Under 2008 vill jag se fler småbolag, vare sig de är startade av banden själva eller hungriga eldsjälar, som förstår att allt inte löser sig av sig självt. Jag vill se fler små aktörer kämpa med näbbar och klor för att marknadsföra sig. Jag vill se dem jobba stenhårt med profilering och skrika högre än någonsin för att synas mest av alla.

Det är lättare än någonsin att släppa en platta, men det är fortfarande svårt att nå dem som skulle kunna vara intresserade av den. Inser fler av dessa små aktörer att det inte räcker med att bara släppa en platta utan att det också krävs hård marknadsföring för att denna ska upptäckas kan 2008 bli hur kul som helst. Då kommer fler lyssnare än de mest initierade att nå fram till guldkornen i musikfaunan.

Kalla mig gammalmodig, men jag vill också se mer kvalitativ musikjournalistik år 2008. Främst på nätet (papperstidningarna sköter sig fortfarande för det mesta med den äran). Det kan tyckas som en konstig ståndpunkt då jag själv skriver blogg, men bloggandet har blivit alldeles för utbrett. Klart att det finns grymma bloggar, men kvaliteten är skiftande och när många intressanta siter och kultursidor lägger ner till förmån för betydligt tunnare bloggar blir utbudet inte alls lika upphetsande.

Jag vill se fler siter med gedigna redaktioner som bjuder på så väl recensioner som initierade intervjuer. Åsikter är viktigt, men det är djuplodande musikjournalistik också. Det behövs fler kaxiga utmanare till de stora tidningsjättarna och på det planet kan ingen bloggare, hur kaxig och påläst denne än må vara, konkurrera. Kal Ströms nyårslöften om en plattform för bra musikjournalistik på Dagenskiva.com låter väldigt lovande, men det behövs fler. Jag vill se nya musiksiter ploppa upp och befintliga utvecklas under 2008.

Dessutom, den eviga stötestenen, jag vill se fler klubbar, krogar, ja rent av alkishak med utskänkningstillstånd slå upp sina portar för oetablerade band. Det är en sanning som bevisas om och om igen att drogfria kvällar där ett gäng demoband samlas för att lira är en meningslös melodi. Ingen vill gå och se på band utan kontrakt som man aldrig hört talas om. Ingen vill gå till ett ställe som inte serverar alkohol. Vad är då vinningen med alla de arrangemang (som oftast görs med goda avsikter men som i realiteten inte leder till ett skit) där demobanden skockas ihop inför tomma lokaler? Liveerfarenhet? Knappast, varför skulle de ge mer att spela inför en tom konsertlokal än i en tom replokal?

Tänk om 2008 kunde bli året när de vanliga krogarna slog upp sina portar för de kämpande banden. Det behöver inte vara så märkvärdigt. Faktum är att det inte ens behövs någon annonsering eller något arrangemang utöver en vanlig krogkväll. Varför inte bara låta ett band slå upp sina instrument och lira när helggästerna kommer för att ta sig fredagspilsnern någon gång då och då? En halvtimme liverock istället för standardiserat discodunk. Jag lovar att fler band skulle bli upptäckta den vägen än vad som någonsin blivit resultatet av 100% Osignat eller andra högtravande scener med demoprefix. 2008 är förhoppningsvis året då epitetet drogfritt åker i papperskorgen och demobanden börjar behandlas som något annat än just demoband.

När vi ändå snackar live, vore det inte kul om några andra än de stora dinosaurierna gavs utrymme för stora turnéer? Inget ont om Kent och Lars Winnerbäck, men visst känns det gjort på något vis? I vår och sommar vill jag se fler vågade paket ge sig ut på de svenska vägarna…och snälla låt oss slippa ännu ett varv med The Ark!

Uppfylls detta, då kan det bli ett otroligt festligt musikår.

Vad som på förhand ser ut att bli sämst med det kommande året? Givetvis att alla festivalarrangörer tycks tycka att det är en god idé att lägga sin festivaler på precis samma datum. Hur i hela världen ska man prioritera när hela sommaren är en enda stor festivalkrock?

Dela p Facebook Dela p Twitter

Mikael Mjörnberg 2008-01-09

Kommentera

Namn:

Spamskydd, skriv 49273 i rutan

Inlgg:


Johan Billing, 2008-01-28 11:15:05 (212.247.100.194)

Knappast något revolutionerande du efterlyser men dock så viktigt! Jag har själv puttrat på med min label i ett par år och börjar känna att jag vill lyfta det hela ett par snäpp och nyckeln är som alltid marknadsföring - problemet är väl att det kostar pengar och det finns det såklart alltid för lite av...

Sök på Joyzine.se



artiklar / krnikor
recensioner