Joyzine.se

Annonsera p Joyzine.se





Krönika

Årets bästa 2013 enligt Nina Torbacke

Årets bästa 2013 enligt Nina Torbacke.

Patti Smith i Botaniska trädgården
Det är sommar 2013 och jag är i Uppsala för att se Patti Smith med tre av mina bästa vänner. Förväntningarna är skyhöga denna ljuva julikväll. Vädret är strålande och sällskapet är toppen. Det blir min första Uppsalavistelse i livet och det blir en mycket bra sådan. Köerna ringlar långa till Botaniska trädgården. Det är många människor som kommit hit ikväll. Förband är First Aid Kit och de gör en fin insats, men de allra flesta av oss väntar förstås på drottning Patti. Hon gör mig inte ett dugg besviken kvällen igenom. Konserten överträffar mina förväntningar och vi går hem i sommarnatten uppfyllda av hennes magiska röst.

Vånna Inget släpper nytt
Bandet Vånna Inget släppte albumet ”Ingen botten” i oktober. Detta blir soundtracket till min stressiga höst och vinter. Jag lyssnar på skivan på bussen till jobbet, på tåget och på kvällen innan jag ska sova. Favoritlåten heter Krockade bilar och denna spelar jag minst två gånger om dagen. Musiken hjälper mig att inte ge upp när c-uppsatsen flåsar mig i nacken likt en tiger. Vånna Ingets skiva fungerar som någon slags frigörande terapi för mig. Den gör liksom att allt känns mycket lättare att ta tag i. Det finns oändligt mycket energi och kraft i denna musik. Den fyller mig med glädje och allmän lycka.

Kajsa Grytt-Jag ler, Jag dör
Kajsa Grytt släpper skivan ”Du ler du dör”. Detta musikaliska underverk är efterlängtat av mig och av många med mig. Det blir en helt ny värld att kliva in i. Du ler jag dör är titelspåret och är en uppvisning i total musikalitet. Jag älskar Kajsas röst med den speciella nerven som behövs för att det ska låta innerligt. Rösten låter som att den verkligen menar varje ord den sjunger. Låtar som Är jag enkel, Du vet ingenting och Pang Boom Krasch gör att jag avgudar detta album och jag utser det till årets bästa. Albumet räddar mig från att inte deppa ihop denna termin. Jag önskar att fler människor därute ska upptäcka detta guldkorn. Tack Kajsa!

Bråvalla festival 2013
Den stora festivalen från Tyskland har anlänt till Norrköping. Över 55.000 människor har tagit sig till ett lerigt flygfält i stadens utkant. Utrustad med gummistövlar, regnbyxor, regnjacka och varma kläder åker jag dit på eftermiddagen. Jag spenderar en dag här som skrivande reporter. Det mesta går ut på att känna in stämningen på festivalen och endast vandra runt och lägga märke till saker. Jag inleder dagen med att se Gogol Bordello, sedan ser jag Ghost, Airbourne, Paramore, Eva Dahlgren, Pg.Lost och White Lies. Det blir en salig blandning av musik och en något sen festivalpremiär för mig vid 32 års ålder.

Israel Nash Gripka på Konsert och Kongress i Linköping
Denna amerikanska singer/songwriter var helt okänd för mig sedan tidigare. Jag hade inte hört en enda låt, men gick på känslan jag fick när jag läste om honom i media. Han lät som någonting jag skulle uppskatta mycket live. Sagt och gjort och jag bokade biljetter. Magkänslan hade rätt och jag fick uppleva en riktigt dedikerad musiker med underbar blues-röst som hade med hela sitt band ända från staterna. Det blev en minnesvärd fin kväll i höstmörkret som jag sent kommer glömma. Den lämnade efter sig värme i hjärtat. Jag är glad att jag litade på min magkänsla den här gången.

Håkan Hellström-Känn ingen Sorg
Filmen Känn Ingen Sorg går upp på biograferna. Jag är bjuden på förhandsvisning av filmen av min granne eftersom hon vet hur mycket jag gillar Håkan Hellström. Filmen är ett mästerverk med spektakulära skådespelarinsatser av i synnerhet Adam Lundgren som Håkan. För mig blir hela filmen väldigt intressant eftersom den handlar om Håkans liv och man får dessutom höra Håkan-låtar och se vackra Göteborg från sin finaste sida. Filmen får mig att gråta, skratta, le och bli arg. Känslor i en salig blandning som det brukar bli när det handlar om Håkan Hellström. Det finns inget dåligt att säga om den här filmen. Möjligtvis att det blir lite mycket musikalkänsla ibland.

Andi Almquist-Warsaw Holiday
Jag upptäcker denna man via spotify på någons rekommendation. Han släpper ”Warsaw Holiday”, ett album som jag ska komma att förälska mig i. Det låter mycket Tom Waits och detta blir årets musikupptäckt för mig. Jag förstår inte hur jag kan ha missat honom i alla år, men bättre sent än aldrig? Nästa år har jag som ett mål att se honom live för jag tror det är alldeles speciell upplevelse. Låtar som Oh la la är underbara Pornography är mästerverk i mina öron. Det är deppigt och ack så känslosamt, men det är så jag vill ha musik. Det absolut bästa med denna skiva är No More songs for You. Bättre än så blir sällan musik.

Anna Stadling - Stadling/Cash
Anna Stadling släpper ”Stadling/Cash” där hon tillsammans med bland annat sin man Pecka Hammastedt har tolkat Cash-låtar. Jag tycker det blir en underbar kombo. Hennes röst är perfekt och så innerlig som behövs för att matcha hans låtar. Detta är ett album som verkligen rekommenderas till alla som gillar Cash och vackra stämmor. Jag får äran att se detta live i Linköping i oktober och live blir det en oförglömlig konsert. Publiken älskar det och jag tycker att Anna Stadling förtjänar betydligt mer uppmärksamhet från allmänheten än vad hon tidigare fått. Kolla upp detta nu. Det är även en perfekt julskiva!

Håkan Hellström i Cloetta Center 18e december
Den här konserten har jag sett fram emot i ungefär ett och ett halvt år. Håkan har aldrig gjort mig besviken och det gör han inte den här gången heller. Det är slutsålt ikväll och Hellström visar sig från sin bästa sida och har den energi som jag behöver just då. Håkan spelar för oss i två timmar och 35 minuter. Jag försöker hitta ord som ska beskriva konserten med Håkan Hellström, men de räcker liksom inte till. Håkan Hellström har något speciellt som får mig rysa, skratta, le och gråta. Alla känslor på samma gång och dessutom är han en entertainer som ger 350 % på scenen. Denna konsert tar nog priset som årets mest känslosamma konsert för mig personligen.

Gogol Bordello på Bråvalla
Det blir första gången jag ser Gogol Bordello live i mitt liv. Gogol Bordello är gypsypunkbandet jag sett fram emot att se i åratal. När jag anländer till Bråvalla som reporter, försenad tack vare de långa köerna har de redan spelat i tjugo minuter. De resterande trettiofem sista konsertminuterna jag trots allt hinner se gör mig så glad att jag helt glömmer bort att jag missat de första tjugo. Detta är alltså uppstarten till Bråvalla festival 2013 för mig och mina förväntningar är på topp inför det som komma skall.

Dela p Facebook Dela p Twitter

Nina Torbacke 2013-12-25

Kommentera

Namn:

Spamskydd, skriv 49273 i rutan

Inlgg:


Inga kommentarer

Sök på Joyzine.se



artiklar / krnikor
recensioner