Joyzine.se






Recension - Skiva

Naam
The Ballad Of The Starchild, 2012
Skivbolag: Tee Pee Records
Av: Mikael Mjörnberg
Publicerad: 2012-05-07
Hemsida: myspace.com/naamdestroysfaces

Brooklyn-baserade Naam vill skapa känsla. De vill ta sin flummiga psykedeliska rock in i en singer/songwriter-kostym och addera ett spektra av emotioner som ska göra den hörvärd. I mina öron faller det ganska platt tämligen omgående.

Först och främst för att varken Ryan Lee Lugar eller John Preston Bundy är mycket till sångare. De partier där de ska sjunga känslosamt skorrar mest och rösterna sticker åt olika håll utan att vara det minsta njutbara. Därmed faller de halvdant hopyxade singer/songwriter-bitarna på eget grepp.

I övrigt blandar och ger Naam på ett rätt märkligt sätt, psykedelisk rock blir till introvert postrock som plötsligt backas upp av black metal-smisk bakom batteriet och Fleet Foxes (nå väl i alla fall i Naam-medlemmarnas fantasi) stämmor. Det svulstigt manglande och det långsamt lunkande flyter i och ur varandra på ett sätt som hade kunnat bli intressant, men som mest bara är ointressant.

”The Ballad Of The Starchild” är inte tillräckligt gott hantverk för att imponera helt enkelt.

Dela p� Facebook Dela p� Twitter

Kommentera

Namn:

Spamskydd, skriv 49273 i rutan

Inlägg:


Inga kommentarer

Sök på Joyzine.se



artiklar / krönikor
recensioner