[stäng]

Adept Another year of disaster, 2009 Skivbolag: Panic & Action Av: Mikael Mjörnberg Publicerad: 2009-02-19 Hemsida: www.adeptcore.com

---

Jag gillar tanken bakom Panic & Action skarpt. Utan att hymla eller linda in saker tar de sikte på en ung generation. Ungdomar under bildande som ännu inte skaffat sig creddiga musikfavoriter och som i sin lättpåverkade fas garanterat snöar in på sådant som är hårt och emotionellt. Det är ett bra tänk och att bolaget sedan dessutom fungerar som en in house-byrå med skivbolag, management och bokare i ett gör inte saken sämre.

Med andra ord ser jag med tillförsikt fram emot Panic & Action Tour som kommer att rulla genom Sverige från mars till och med maj. Där ställer bolaget tre fräscha uppstickare med hopp om framgång på scen. Chemical Vocation har redan kommit riktigt långt med sina punkigt melodiska kompositioner och fina albumet ”A misfit in progress”. Herbrightskies har visat spår av vad som kan komma att bli riktigt lysande metalcore och har en helt okej platta under bältet. Och så har vi då Adept.

De är förmodligen det hårdaste gänget i trion och mixar metal och hardcore med emotionella poprefränger hej vilt. Metalcore eller emotionell hardcore torde stå i produktbeskrivningen och det är inget nytt med stilen, men Adept gör den med enorm eldighet.

Just denna ungdomliga energi och ohämmade satsning är tillsammans med sångaren Robert Ljung (som med full övertygelse sjunger och gastar om hur hemska och elaka de där förbannade flickorna är om och om igen) gruppens styrkor. ”Another year of disaster” visar upp ett rasande testosteronflöde och en och annan snyggt melodisk passage, men dissekerar man den närmare framstår bristerna ganska tydligt.

En bieffekt av Panic & Actions linje att satsa ungt är att gängen de lyfter fram inte har hunnit mogna klart riktigt än. Adept är en bra grupp och kommer säkert att bli ännu bättre, men på den här plattan framstår de som lite valpiga. Det tar sig uttryck i överambition. Arrangemangen är för komplicerade och låtarna överlastade med onödiga partier som lätt hade kunnat strykas. Mer rakt på mål och mindre försök till variation hade paradoxalt nog tvättat bort känslan av att många låtar låter precis likadant.

Men ett band som brinner är alltid intressant och trots sin valpighet fångar Adept mitt intresse genom några lyssningar. På Panic & Action Tour är det upp till bevis om ungtupparna kan leverera den här energin live.

Relaterat

House of Metal 2012 i bilder (del ett)
Fairfest
Adept (2009-03-29)

Kommentera

Namn:

Spamskydd, skriv 49273 i rutan

Inl�gg:

Björn Carlsson, 2009-04-26 15:09:40 (81.232.128.173)

Till skillnad från Axel anser jag att Mikael Mjörnberg är en mycket kompetent recensent. Han har mångårig erfarenhet från branchen och hans recensioner är mkt läsvärda, nyanserade och underhållande. Precis som goda recensioner skall vara. Sen är det ju upp till varje läsare att själv bilda sig sin egen uppfattning. Och Alex; Att vårda sitt språk är ingen nackdel om man har för avsikt att bli tagen på allvar. Hälsningar Björn Carlsson

Axel, 2009-04-26 11:56:32 (81.230.41.254)

bullshit mikael mjörnberg vet fan inte ett skit om musik

Stoffe, 2009-03-06 08:20:39 (85.227.255.149)

Håller helt klart med föregående talare. Borde iaf vara minst 4.5/5.0

anton, 2009-02-21 20:55:32 (213.89.112.213)

Den bästa skiva som kommit från sverige på galet länge! Helt galna skrik och fanimig perfekta refränger. 3/5 är ett hån! 5/5 borde de va!

Sök på Joyzine.se

Alla skribenterJohannes ÅdénFredrik AnderssonDaniel AroseniusPeter AugustinssonEmilie AuneKim BobergAnna EnkvistRickard GustavssonErik HammarströmAlexander HellgrenMattias HjelmErik HögkvistRicky HolmquistAndreas IvarssonNils JonssonThomas JonssonMalin KarlssonEva LindeFelix LindénMikael MjörnbergMoræa MyrgrenLinda NihlénAnders NilssonPatrik "pk" NilssonSebastian Norling RauhalaJohan NorströmNicholas NotricaJohan OlssonCarl Potvin JohanssonJesper RobildJonatan RosenbergRosanna RundlöfPeter SibnerBirger SponsonChristian StenbackeHanna SvenssonNina TorbackeMarcus UlvsandAnton WeddingMaria Wikström
artiklar / kr�nikor
recensioner