Joyzine.se






Recension - Skiva

Grenouer
Life Long Days, 2008
Skivbolag: Locomotive Records
Av: Mikael Mjörnberg
Publicerad: 2008-09-18
Hemsida: www.grenouer.com

Att de här gamla ryssarna startade som ett statiskt dödsmetallband någon gång i mitten på 90-talet är ingenting som hörs idag. Nu är de nämligen ett gäng föredettingar som panikslaget insett att de blivit redigt ifrånsprungna av moderniserad ungdom och desperat försöker göra något åt det.

Faktum är att det totalt malplacerade musicerande Grenouer står för är så fel att det faktiskt blir ganska så bra. Ryssarnas paniska försök och att vara inne och hippa strandar i något fruktansvärt ocoolt då de hela tiden ligger långt, långt efter. Lite som ett gäng föräldrar som försöker föra sig med samma referensramar och samma språk som sina kids.

Här frossar ryssarna i biffriff som härstammar från storhetsdagarna för gäng som Pantera, Sepultura och Fear Factory. Det rör sig om ren återanvändning av bra prylar, men det är uppenbart att de inte ligger helt bekvämt i händerna på Grenouer. Strör ni en nypa Jonathan Davies-strutt från ”Issues”-tiden på sången förstår ni att gruppen förvirrat famlar någonstans mittemellan numetal och metalcore utan att veta om att det var två kulturyttringar som så gott som löste av varandra.

Att fixa med popelement ska tydligen också vara något som folk också går igång på idag, det har herrarna hört i vodkakön och därför sjunger de i vocoder. Något som aldrig hört metal till, men som – hör och häpna! – faktiskt blir ganska ball.

Hela ”Life Long Days” är ett enda stort fel som blir rätt. Grenouer kämpar för att vara något de inte ens begriper sig på, misslyckas kapitalt och blir därför riktigt fräna. Ryssarnas stolpskott till modern muskelmetal blir rent av nästan originell i all sin desperation.

Dela p� Facebook Dela p� Twitter

Kommentera

Namn:

Spamskydd, skriv 49273 i rutan

Inlägg:


Inga kommentarer

Sök på Joyzine.se



artiklar / krönikor
recensioner