Recension - Demo
Rock n roll. Det är det intrycket jag fÃ¥r när jag ser pÃ¥ skivomslaget. Det är mysigt tecknat med lite fÃ¥gelvingar, hjärtan och blommor. TvÃ¥ gitarrer, en bas, ett trumset och en snubbe som gästar pÃ¥ orgel â Pierre Swärd, som benämns som orgel-guru, samt bilden av de lÃ¥nghÃ¥riga och smÃ¥tt skäggiga killarna, förstärker rockintrycket.
Så mycket guru vet jag dock inte om orgel-Pierre är. För att åtminstone nå upp till guruepiteten får han nog gå loss en aning mer på sin Hammond B3.
Hursomhelst, visst är det rock. Men de psykedeliska influenserna lyser mestadels med sin frånvaro. I den date mellan
Roky Erickson och
Kiss, som de själva säger sig låta som, är det framförallt Kiss som är den dominanta parten. Kanske bottnar det i en rädsla för att låta alltför mycket som ett gäng daterade gubbar som snöat in på
Deep Purple, men det är bara spekulation från min sida.
Men âGoodmorning Headacheâ lÃ¥ter inte daterad. Det lÃ¥ter faktiskt fräscht och trevligt. Visst, de skulle tjäna pÃ¥ att finputsa en del grejer nÃ¥got mer, men är man som mig och gillar när det är lite rowdy, sÃ¥ gör det ingenting. Det är som sagt rock n roll. En rock som simmar i samma vatten som
Hellacopters, snarare än Kiss.
Olle Hedenström har gött smäck i sin Les Paul, och tidvis drar det åt sydstatsrock-hållet, med
Lynyrd Skynyrd i förstäven,(och inte
Allman Brothers Band, som jag hade velat) även om
DeDam är något hårdare.
Det är fyra helt okay låtar, men det är inget som riktigt fäster på. Inget som får sockarna att flyga av. Men detta är trots allt bara ett smakprov, och det ryktas om att två(!) fullängdsplattor är på väg. Lite mer krut i kanonerna och med skarpare låtar kan Borlängebandet bli riktigt bra.

Kommentera
Jerk-er, 2008-04-22 18:12:12 (217.31.176.15)
Jävligt bra band det här.. passa på att se dom live om ni får chansen!