Recension - Demo
Efter de två första låtarna
Landsbygd och
Ella är jag väldigt tveksam till Lundabandet
Slowmotion scene. De bjuder svävande pop med dragspel och piano som känns gammal på ett dåligt sätt. Utan blinkningar eller användande av gammalt fint arv. Det låter snarare mossigt och bortglömt. Som sådan musik som glömts bort av en anledning. Det är nästan så jag är på väg fram till stereon för att stänga av. Låta öronen smekas av någon annan, mer njutbar demoinspelning.
Så vänder det. Som en blixt från klar himmel kommer
Det som sas om oss. En subtil liten popdänga, med en alldeles lysande refräng. Med ens blomstrar musiken, dragspelet kommer till sin rätt på ett helt annat sätt och vemodet som genomsyrar hela demon känns betydligt mer rättplacerat.
Jag tänker inte göra en musikalisk jämförelse mellan Slowmotion scene och
Kent. Men sättet att arbeta med det svenska språket är inte helt olikt de två orkestrarna emellan. Och Anders Larsson fraserar sina strofer precis som Jocke Berg då och då. Hos herr Larsson finns dock en sårbarhet som kändis-Berg bara låtsas ha.
Av bara farten avslutar bandet sedan med
Decennier som också är en högst njutbar melodi. Piano, dragspel och sång kan tyckas vara en ganska ovanlig sammansättning av instrument för en poporkester, men det fungerar i sina bästa stunder utmärkt. Att det sedan stundtals låter som om Slowmotion scene försöker vara lite konstiga, märkvärdiga, kommer man inte ifrån. Så länge de då och då skriver sånger som
Det som sas om oss tänker jag applådera.

Kommentera
Inga kommentarer