Joyzine.se

Annonsera p Joyzine.se





Recension - Skiva

Lena Willemark
Älvdalens elektriska, 2006
Skivbolag: Amigo Musik
Av: Christian Stenbacke
Publicerad: 2006-11-28
Hemsida: -

På en färd genom mörkaste Småland, på en buss med nästan bra plats för mig endast, ploppade jag i en skiva i skivspelaren och satte på mig mina gigantiska hörlurar. Det första ljudet som när mina trumhinnor är inte musik, det är istället ljudet av en kvinna som verkar ropa på någon slags kreatur, kan det vara kossor? Charmigt minst sagt. Och apropå charmigt, spana in titeln - ”Älvdalens Elektriska”. Jag åker vidare på min buss och i takt med att ljudet i mina hörlurar blir till musik blir jag till ett naturbarn på nytt.

Lena Willlenmark är något så respektingivande som en fiolspeleman. Vad jag lyssnar till är alltså svensk naturfolkmusik. En skiva som spelats in lite varstans i Sverige visar det sig, bland annat utomhus i Älvdalens berg och på Vindö i Stockholms skärgård. Inte för att jag skulle påstå att jag har ett så pass slipat musiköra att jag skulle kunna höra det utan att veta att så var fallet. Istället är det så att nu när jag väl vet om det förhöjer det musikupplevelsen.

Varför tog jag upp det här med bussen egentligen? Jo, jag upptäckte något på den färden som jag inte längre kan relatera till när jag sitter ensam på mitt rum, i en steril miljö framför min dator. Kontakten med de svenska landskapen och dess myllrande miljö. På bussen från Jönköping till Göteborg passerar man mitt genom ett landskap av böljande gröna kullar, likaledes gröna slätter och snårig granskog. Att färdas genom dessa fina landskap samtidigt som man lyssnar på svensk folkmusik är något alldeles speciellt.

Det är givetvis svårt att jämföra en sådan här skiva med alla andra skivor man lyssnar på dagligen. Det här är ingen rockskiva, det är heller ingen popskiva eller en hiphopplatta. Jag ser den här typen av musik mer som ett kulturellt arv, som vi bör värna om, än som något som på något sätt går att gradera. Det bör absolut få finnas människor som Lena Willenmark och jag hoppas innerligt att hon fortsätter att producera varm och känslig spelemannamusik.

Dela p� Facebook Dela p� Twitter

Kommentera

Namn:

Spamskydd, skriv 49273 i rutan

Inlägg:


Inga kommentarer

Sök på Joyzine.se



artiklar / krönikor
recensioner