Recension - Skiva
Känslan av att jag borde digga
The Slackers mer än jag faktiskt gör smyger sig på när jag lyssnar på ”Peculiar”. Det är inget bra tecken. Det brukar ofta innebära att ett band har resurser som det inte klarar av att utnyttja. Lite så är det med The Slackers, men det är inte det som är själva grejen. De är äckligt duktiga musiker och skriver i grund och botten bra låtar. Vad som får mig att tveka är tempot. Jag tycker ensemblen hämmar sig själva genom att spela för långsamt.
Skamusik och reggae ska vara party. Den ska svänga och lukta svett. Men ”Peculiar” känns mer söndagssoffa än tjackskada om vi säger så. Låtarna får aldrig riktigt den nerv som jag tror att de egentligen borde ha haft.
Tur då att The Slackers har fler sidor. Mitt i sin grund av ska har de även en rockådra. Förvisso en lågmäld sådan, men ack så bra. De har ett sätt att bygga upp sina låtar som stundtals påminner om
Dire Straits. Och då menar jag strukturellt och inte musikaliskt. Ett band som dock ligger nära som referens är
Eagles. Lyssna på
Rider och ni förstår vad jag menar.
Två andra låtar som förtjänar ett omnämnande är
What went wrong och
International war criminal. I övrigt vill jag inte på något sätt påstå att det är dåligt, men som helhet blir ”Peculiar” lite tam. Kanske beror det på att bandmedlemmarna börjar bli gamla. Jag hade dock gärna hört lite mer
Rocket from the crypt-galenskap. Då hade skivan förmodligen blivit mer än bara ett hemtrevligt bakgrundskval.

Relaterat
The Slackers (2010-01-01)
Kommentera
Inga kommentarer