Joyzine.se

Annonsera p Joyzine.se





Recension - Skiva

Ethernet
Opus 2, 2013
Skivbolag: kranky
Av: Peter Augustinsson
Publicerad: 2013-01-10
Hemsida: ethernet333.tumblr.com

Ethernet, standardiserade metoder för höghastighetsnätverk mellan datorer via kabel. Jag får snabbt en association till ett gammalt 36K modem och dess ”signaturmedlodi” vid uppkoppling till internet när jag försöker skapa mig en bild. Musiken känns direkt som tur var mycket mer organisk än något maskinellt i Ethernets fall. Skivan består av sex musikaliska landskap där en slags utomjordisk och svävande känsla befinner sig i varje låt. Det finns många melodislingor att hitta i landskapen men de är uppdelade i små fragment vilket verkligen spär på det utomjordiska i musiken.

Ethernet är pseudonym för amerikanen Tim Gray som skapar och använder sin musik för meditation, självhypnos och läkande. Skivbolaget kranky håller även fram i sin beskrivning av Ethernet att han skrivit sin mastersavhandling i skolan om användandet av ljud för kontroll, läkande och makt. Detta låter onekligen väldigt intressant men inget jag kan känna att jag hör i musiken. ”Opus 2” är hans senaste skiva och det skall enligt pressreleasen var ett verk där musiken skall hjälpa lyssnaren att fokusera och hitta ljuset inom sig i en allt mörkare omvärld. Även detta går dessvärre mig rakt över huvudet, men jag är nog inte spirituell nog för att ta in det.

Trots alla de lätt flummiga men överanalyserande beskrivningarna av skivan och dess syfte gillar jag ändå vad jag hör. Det är en 60 minuter lång ambient-skiva och det är bra mycket intressantare än den identitetslösa relaxavdelningsmusiken jag förväntat mig när jag läste pressreleasen.

Jag ser lätt att skivan kan fungera som ett härligt bakgrundssorl eller utmärkt pluggmusik. Det är det som däremot också blir skivans svaghet, den har lätt att försvinna i bakgrunden och lämnar inga bestående intryck. Det kommer säkert bli så att jag hellre sätter på Fuck Buttons mästerverk ”Tarot Sport” som för min del ger så mycket mer med sitt långsamma byggande i låtarna men som belönar lyssnaren med fantastiska melodier och känslor. Det är alltså det unika och lättillgängliga i musiken som ”Opus 2” saknar, men vad vet jag, det kanske var syftet med skivan? Jag har ju trots allt aldrig mediterat.

Dela p Facebook Dela p Twitter

Kommentera

Namn:

Spamskydd, skriv 49273 i rutan

Inlgg:


Inga kommentarer

Sök på Joyzine.se



artiklar / krnikor
recensioner