Uddevalla Solid Sound
Joyzine.se

Annonsera på Joyzine.se





Intervju

Doktor Kosmos

Ingen vet riktigt om Doktor Kosmos är på låtsas eller på riktigt och det är gruppen oerhört nöjd med. Men de vill inte helt och hållet bli betraktade som ett plojband. I och med släppet av ”Hallå?” ber de vissa av sina fans att fara och flyga.

Uje Brandelius står mitt i Doktor Kosmos replokal och omges av ett konstant larm. Det pågår renovering och sångaren framhåller att det inte riktigt är något för honom. Men på sätt och vis har han och orkestern redan grundat för en egen renovering, en omflyttning i de egna fanleden. I låten Doktor Kosmos skriver ett öppet brev till sina fans på nya plattan ”Hallå?” deklarerar de öppet att det finns vissa anhängare de inte längre vill ha med att göra.
– Vi säger hejdå till dem som tycker att vi är roliga och plojiga, vilket vi ju också var på våra första skivor, förklarar Uje och tar sats för att förklara sig ytterligare.
– Det är ju roligt att ha den positionen vi har, att folk inte vet vad vi menar, det har vi ju byggt upp själva. Den imagen har vi medvetet snickrat på. Vi ska vara så att folk tänker, va fan är de på låtsas eller på riktigt och vad menar de egentligen eller vad tycker de? Jag tycker det är roligt när det finns en ambivalens och inte är så där klockrent vad folk tycker och tänker. Men sen kan man väl säga att den låten handlar om att man måste göra slut med vissa fans för att gå vidare musikaliskt, för de vill ju bara höra gamla låtar. Alltså våra lite spexigare nummer från för jättelänge sedan. För att vi ska kunna utvecklas måste vi göra slut med dem.
Det är minst sagt ett vågat steg att ta. Inte många band av idag vågar så öppet deklarera att det bara är vissa fans de vill fortsätta ha vid sin sida. Men visst har Doktor Kosmos gått vidare musikaliskt alla gånger. ”Hallå?” är gruppens mest varierade ansträngning till dagens datum och en lite rockigare approach har tillåtits att smyga in i soundet.
– Det har varit vårt mål att försöka låta på flera olika sätt, berättar Uje. Man kan säga att om man ser det grovt kan man dela in Doktor Kosmos i tre epoker, de två första skivorna (”Socialmedicin” och ”Stjärn-Jerry”) var plojprogg och de två följande (”Evas Story” och ”Reportage!”) var glad och varm indiepop, medan förra skivan (”Ett enkelt svar”) och den här nya är ganska mycket mer gitarrbaserade och mörkare med lite mer muskler. De är större på något vis, det är en halv deciliter rock i anrättningen nu för tiden.

En platta att upptäcka
Men Uje är samtidigt noga med att påpeka att det finns en tydlig distinktion mellan ”Ett enkelt svar” och ”Hallå?”.
– Förra skivan den var ju extremt seriös, reflekterar han själv- rannsakande. Den var seriös i överkant, det var sorg och rättrådighet rakt igenom. Vi mådde så jäkla kass i bandet då allihop, det var skilsmässor och folk gjorde slut och låg på sjukhus länge och så där, men den här skivan är mycket gladare och mer cynisk, lite tillbaka till tonläget vi hade innan tycker jag.
Resultatet har inte låtit vänta på sig, tidningssidor fylldes strax efter releasen av översvallande reaktioner och de saliga journalisterna har fått medhåll av många av lyssnarna. Den allmängiltiga åsikten tycks vara att det här är Doktor Kosmos vassaste album i karriären. Uje Brandelius har – för att parafrasera den egna diskografin – ett enkelt svar på varför plattan tagits emot på det här viset.
– Jag tror bara att vi har ansträngt oss sjukt jävla hårt helt enkelt och gjort en kort, snärtig, popig platta
– Den här gången försökte vi göra en platta som folk kan uppfatta. Förra gången gjorde vi mer en platta för alla som älskar Doktor Kosmos, den här gången gjorde vi en skiva för alla dem som ännu inte upptäckt Doktor Kosmos.

Semidokumentärt
Även textanslaget är en aning annorlunda den här gången. De fiktiva karaktärer som besjungits genom flera plattor har fått kliva åt sidan för bandmedlemmarna själva. Eller som sångaren själv uttrycker det:
– Stjärn-Jerry fick ge vika för Uje Brandelius.
Men även om det till en början kan framstå så ska ”Hallå?” inte betraktas om en helt och hållet självbiografisk platta.
– Den är till hälften självbiografisk kan man säga. Mycket av det vi sjunger om har hänt, men kanske inte just på den platsen och med exakt just de personerna. Det är semidokumentärt.
– Tidigare har vi ju gjort låtar som har varit dokumentära, men vi har aldrig gjort en hel platta som är det så det är nytt. De låtar som vi har gjort tidigare som har varit dokumentära har varit väldigt uppskattade både av oss själva och av vår publik, så jag tänkte att va fan jag gör en hel platta på det sättet och så gjorde jag det.
Även om det kan låta annorlunda kommer Ujes snillrika lyrik inte till på annat sätt än genom hårt arbete.
– Jag sitter och svettas framför datorn. Jag har långa listor på vad jag skulle kunna tänkas skriva texter om. För mig börjar det aldrig i orden, utan alltid i ämnet. Jag vet att många textförfattare börjar med orden, det som låter bra i munnen, så gör inte jag, med resultatet att vissa tycker att det inte låter bra i munnen, men det tycker jag
– Vår musik är ganska 80-talsinspirerad och vårt egencentrerade perspektiv är också ganska mycket 80-tal, men att däremot skriva om sig själv i en samhällskontext det är 70-tal, så det är en blandning av 70- och 80-talet både i text och musik helt enkelt..
Och här någonstans är vi tillbaka precis där vi började. Hur man än vrider och vänder på Doktor Kosmos är det svårt att komma förbi sloganen ”på låtsas och på riktigt”. Gruppen vill inte vara för rolig, men inte heller för stereotypt politisk. De har byggt upp en position där det trots den tydliga samhällskritik som framförs är svårt att veta exakt hur man ska förhålla sig till bandet och budskapet.
– Det är det som är så kul tycker jag. Vi har ju hjärtat till vänster och vi är inte som Håkan Hellström som tycker illa om politik, det råder ju ingen tvekan om vart vi står politiskt, men däremot tycker vi att det är väldigt kul att prygla oss själva och vänstern och det tycker jag att vi gör på den här plattan också.
Det låter som om Uje Brandelius njuter när han slår fast:
– Det är faktiskt ingen klyscha när det gäller oss, vi är verkligen ett band man antingen älskar eller hatar.

Dela på Facebook Dela på Twitter

Av: Mikael Mjörnberg 2008-04-24
Foto: Åsa Bengtsson
Hemsida: www.doktorkosmos.nu

Kommentera

Namn:

Spamskydd, skriv 49273 i rutan

Inlägg:


Inga kommentarer

Sök på Joyzine.se



artiklar / krönikor
recensioner