Joyzine.se

Annonsera p Joyzine.se





Krönika

Årets bästa skivor 2010 enligt Mikael Mjörnberg

Under december, hela vägen fram till jul listar redaktionen på Joyzine.se de bästa skivorna från året som gått. Pop trängs med rock och metal med hiphop när tio skribenter tycker till om vilka som komponerade den bästa musiken under 2010. Idag presenterar vi Årets bästa plattor enligt Mikael Mjörnberg.

1. Pray For Locust – Swarm
Urkraften träffar mitt i solarplexus redan med inledande Hang a Traitor och sedan bjuder debuterande Stockholmsgänget Pray For Locust på en formidabel uppvisning i modern, hårdslående metal. Med utgångspunkt i thrash och metalcore blandar och ger herrarna från allt som är bra med hård musik och levererar en skiva där de benknäckarhårda låtarna aldrig slutar att imponera. Det är en regelrätt överkörning och en sådan har sällan känts mer behaglig.

2. Stone Sour – Audio Secrecy
Det går att blanda potent hårdrock med hjärtskärande vackra melodier utan att det blir sunkig Bandit Rock-gegga av det hela. Tvivlar ni behöver ni inte mer än umgås en stund med Stone Sour som med ”Audio Secrecy” tar det hela till perfektion. Fantastiske frontmannen Corey Taylor och hans manskap visar här upp sin potenta sida i bitar som Unfinished och Mission Statement lika väl som bjussar på en tårdrypande vacker ballad i Hesitate. Att på toppen sen slänga in några klockrena hits (Say You'll Haunt Me och Digital) där själva essensen av gruppen blir tydlig gör bara det hela löjligt bra.

3. Johnossi – Mavericks
Det tog ett tag för den här plattan att sätta sig. Men när bitarna slutligen ramlat på plats råder det ingen som helst tvekan om att ”Mavericks” är det starkaste duon spelat in i karriären. Hitlåtar som What's the Point och Dead End visar vägen medan dynamiska bitar som Houses och No Last Call ser till att det blir en bra balans på albumet. Att det hela sedan tar sig ett explosionsartat uttryck när de skramliga herrarna tar upp materialet på en livescen gör bara det hela ännu bättre. Intensivt är bara förnamnet och John Engelbert sjunger grymt.

4. Ghost – Opus Eponymous
Det kanske är fel att säga att jag höll på att missa den här guldklimpen, men det dröjde i alla fall ganska länge innan jag lyssnade. Varför? För att den enhälligt hypades av folk som tycker att obskyr satanistfejkad black metal är livets elixir. Men låt inga förutfattade meningar styra, Ghost är aldrig i närheten av något så bajsnödigt. De maskerade mystikerna svarar för retrorock i ordets rätta bemärkelse. Rock där Mercyful Fate finns bland influenserna och där melodierna är oemotståndliga.

5. Her Bright Skies – Causing A Scene
Inför den här skivan hade Jönköpings Her Bright Skies målet att skriva riktigt vassa hits och klumpa ihop dem på en och samma platta. Man får väl säga att de lyckades hyggligt med sin mission. Melodipärlor som Little Miss Obvious, Heartbreaker och Sould Our Souls (To Rock & Roll) är fullständigt oemotståndliga. Samtidigt strävade gruppen efter att komma bort lite ifrån den kidsstämpel som man tidigare dragits med och snarare bli betraktade som ett modernt rockband. Man kan lugnt säga att de i alla fall vann över en lyssnare som är betydligt närmare 30 än 20.

6. We Live In Trenches – Modern Hex
Var det något gäng som lyckades med missionen att få en inspelning att låta live 2010 var det utan tvekan We Live In Trenches. ”Modern Hex” är föredömligt rå och intensiv på ett snudd på primitivt sätt. Lägg till det ett koppel av fruktansvärt svängiga rocklåtar med svärtad egg där sången är lika rivig som uppfordrande uppkäftig och ni har en av årets häftigaste plattor. En häxbrygd som det är omöjligt att stå stilla till.

7. Hardcore Superstar – Split Your Lip
Det behöver inte vara svårare än att anspela på offentligt fylleri och dänga iväg en rejäl känga till korkat folk som förblindade av stjärnglans objudet tränger sig in i logen. Ett år efter framgången med ”Beg For It” låter Hardcore Superstar plötsligt ännu lite mer lekfulla och partysugna. Det kan tyckas pubertalt för att komma från ett gäng herrar som bara blir äldre, men det spelar ingen som helst roll när materialet är så här medryckande. Guestlist, Last call for alcohol och What did I do tillhör tveklöst årets allra starkaste låtar.

8. Bad Religion – The Dissent Of Man
Det gamla punkgardet firar 30 år och gör det genom att låta nästan oförskämt fräscht. Efter några halvdana alster levererar ligan med ”The Dissent Of Man” återigen ett album som känns angeläget och där hitlåtarna avlöser varandra. Och för att vara helt ärlig, går det över huvud taget att bli trött på sången Greg Graffin stöter fram från den där honungsbalsamerade strupen?

9. 65 Days Of Static - We were exploding anyway
Vad som en gång i tiden startade som ordinär instrumental postrock för Sheffield-gänget 65 Days of Static har på ”We were exploding anyway” förvandlats till något alldeles exceptionellt. Britterna har valt att vandra sin egen väg och inkorporerat mängder av elektroniska partier i sin rockmusik. Balansgången mellan tevespel och intrikat rock har sällan låtit bättre.

10. Soilwork - The Panic Broadcast
När Peter Wichers lämnade Soilwork rekryterade helsingborgarna nytt och hävdade envist att ”Sworn to a Great Divide” var deras bästa platta i karriären. Så var det naturligtvis inte, det var väldigt uppenbart att Wichers låthjärna saknades. I år var han plötsligt tillbaka på skutan igen och inte alls oväntat känns ”The Panic Broadcast” som ett betydligt mer angeläget skivsläpp. Därmed inte sagt att Soilwork vänt tillbaka till det melodiösa hitbomber man stod för på ”Stabbing the Drama”. ”The Panic Broadcast” kan vara det mest komplexa gänget spelat in, men den eviga Soilwork-stämpeln finns ändå där.

11. Kula Shaker - Pilgrims Progress
Inför den här skivan byggde gruppen sin egen studio intill den belgiska bryggarorten Chimay och på samma gång gled musikskapandet mer och mer över åt ett folkrockigt håll. ”Pilgrims Progress” är lugn och smeker medhårs, den manar till bilder av naturskönt landskap och är den perfekta skivan att koppla av till. Om det beror på att gruppmedlemmarna med sångaren Crispian Mills i spetsen blivit äldre eller att de tullat lite för mycket på den nya hemstadens läckerheter låtar vi vara osagt, men det är en platta given för den här listan.

12. Bring Me The Horizon - There Is A Hell, Believe Me I've Seen It. There Is A Heaven, Let's Keep It A Secret
Det inverterade körpartiet i inledningsspåret Crucify Me kan vara det coolaste som fästs på tejp i år och är en lysande programförklaring för vad de här Sheffield-sönerna (se där, två gäng från stålstaden Sheffield på listan i år) står för. En totalt skogstokig form av hårdrock som säkerligen får 15-åringar att känna sig gamla. När Bring Me The Horizon släpper loss finns inga lagar eller regler, alla infall är välkomna. Det gör den här skivan till en tokig upptäcktsfärd där precis vad som helst kan hända och där man förstår precis lika lite efter tio lyssningar som första gången den får spinna. Genreöverskridande, finessrikt och förbaskat kul.


Tidigare listor
Årets bästa skivor 2010 enligt Erik Högkvist
Årets bästa skivor 2010 enligt Nina Torbacke
Årets bästa skivor 2010 enligt Anders Nilsson
Årets bästa skivor 2010 enligt Marcus Ulvsand
Årets bästa skivor 2010 enligt Alexander Hellgren
Årets bästa skivor 2010 enligt Anna Enkvist

Dela p Facebook Dela p Twitter

Mikael Mjörnberg 2010-12-15

Kommentera

Namn:

Spamskydd, skriv 49273 i rutan

Inlgg:


Lindgren, 2010-12-15 14:47:51 (217.210.94.187)

Bra, mycket bra!

Ayla, 2010-12-15 11:44:24 (62.95.51.218)

Hardcore Superstars, vad är grejen??

Sök på Joyzine.se



artiklar / krnikor
recensioner