Joyzine.se

Annonsera p Joyzine.se





Intervju

Rockparty - Hultsfredsfestivalen 2006

Håkan Durmér, webredaktör för Rockparty och något av en kontaktperson gentemot Hultsfredfestivalens besökare reder ut en hel del begrepp angående sommarens upplaga av festivalen.

Om du fick bestämma helt fritt, vilka fem band skulle du allra helst se på Hultsfredfestivalen sommaren 2006?
Personligen så skulle jag helst se:
1. Mylo - eftersom jag aldrig kom längre än till kön då han uppträdde i Stockholm senast.
2. Gwen Stefani - okej, jag är en sucker för catchig popmusik. Stäm mig!
3. Ett återförenat/återuppstått Atari Teenage Riot - dom var trots allt ett av världens bästa liveband.
4. Jay-Z - eftersom jag aldrig fick chansen att se honom innan han "pensionerade" sig.
5. M.I.A - jag tyckte helt enkelt att hennes spelning förra året var sååååå bra.

Vad betyder ett band som Kent i årets lineup, säljer ni extra biljetter enbart på grund av det?
Jag skulle vilja säga att i Sverige är Kent betydligt mycket större än vad någon av fjolårets headliners var. Det är lätt att glömma bort exakt hur stora de är eftersom de är svenskar, men de sålde trots allt 110 000 konsertbiljetter under förra sommaren. Och det är helt klart en av årets viktigaste bokningar för vår del. Det är bara att kolla på de mail som kommer till vår infoadress. Så fort vi släppte Kent började det rasa in massvis med frågor om biljetter och sådant.

Inget enskilt band gör en hel festival, men Kent kommer utgöra en stor del av Hultsfred 06 för många. Att vi dessutom fick en exklusiv spelning med dem under en sommar då de inte turnerar känns hur kul som helst. Nu gäller det att släppa 120 lika bra, spännande och intressanta artister till så att det blir en skön och rolig mix...

2005 blev ett succéår och många har velat få det till att det till stor del berodde på den stora mängden hårdrock på repertoaren. Hur ser Rockparty på det? Hur går tankarna kring årets program?
Alltså, att det var många tyngre band som uppträdde på Hawaii förra året var mest en slump. Det var helt enkelt ovanligt många tunga band som var ute på turné förra sommaren och som ett resultat av det blev Hultsfred 05 ovanligt metalbetonad...eller nu är väl vare sig exempelvis Marilyn Manson eller Nine Inch Nails metal, men ni förstår vad jag menar. Vi har ingen direkt genreformel som vi utgår från för att maximera biljettförsäljningen, utan vi bokar det vi själva går igång på. Vissa år blir det mer pop, andra mer metal. Sen tycker jag personligen att det är lite tråkigt att så många stirrar sig blinda på de översta namnen på affischerna. Kollar man lite längre ner upptäcker man att mångfalden är stor.

Kommer ni lägga huvudfokus på någon speciell musikstil även i år?
Näe, inte medvetet i alla fall. Sen blir det alltid så att det blir lite övervikt åt något håll beroende på vilka som är ute på turné i sommar.

Hur svårt är det att få band att komma till Hultsfred? Är det stor skillnad mellan engagemanget från svenska och utländska band?
Det beror väldigt mycket på vilken nivå man snackar om. På Hawaiinivå ligger det väldigt mycket jobb bakom varje bokning - oavsett om det är svenskt eller utländskt. Till de mindre scenerna är det betydligt enklare att boka. Över lag har Hultsfred en väldigt bra status och det underlättar när vi ska boka. Alla svenska artister vill gärna ha spelat här och de utländska tycker ofta att det är rätt coolt med en stor festival mitt i skogen. Detta plus att vi har en lång historia bakom oss gör det givetvis enklare för oss att boka dom tunga drakarna än vad det skulle vara för en helt nystartad festival.

Har du några insidertips på band vi kan förvänta oss att se vid Hulingen i sommar? Ser det ljust ut för ett grymt program?
Hmmm...insidertips? Chefen kommer inte bli särskilt glad om jag börjar läcka alltför mycket. Men jag skulle tro att vi får se en hiphopartist på Hawaii. Och att denna hiphopartist inte heter Kanye West. Mer får jag nog inte säga. Däremot kan jag avslöja att det ser ut att kunna bli ett riktigt skarpt program i år. Dom som trodde att vi brände allt krut på första bandsläppet ska nog tänka om.

Hur ser relationen mellan Hultsfred och Arvika ut, ser ni varandra som konkurrenter eller är det enbart sporrande med en annan hyggligt stor festival i Sverige?
Arvika är en av våra huvudkonkurrenter och på det rent ekonomiska planet vore det ju bäst för oss i Hultsfred om vi hade totalt monopol på roliga händelser i hela Sverige. Men samtidigt skulle det ju urholka Sveriges kulturliv något rent enormt. Alla vi som jobbar med Hultsfred är konsertjunkies som älskar livemusik och då vill vi givetvis ha så många spelplatser och festivaler som möjligt runt om i Sverige. Alla, och då menar jag verkligen ALLA, festivaler sporrar oss att bli lite bättre. Har någon fräschare bajamajjor än oss så vill vi städa våra. Gör någon snyggare affischer än oss så vill vi komma på något ännu fräschare. Bokar någon annan en spektakulär artist så vill vi hitta något som är coolare. Och det känns betydligt roligare att konkurrera med personer som brinner för musik på samma sätt som vi gör än företag som arrangerar jippon bara för att kunna kränga blaskig bärs till överpris.

Skulle vi vara den enda festivalen i Sverige finns väl risken att vi skulle bli lata och sluta bry oss tillräckligt mycket för att varje år göra vårt yttersta. Så konkurrensen med Arvika är nog ganska sund trots allt...även om vi kan bli förbannade då dom får till en riktigt bra bokning. Sen har vi även ett visst samarbete. Bägge är exempelvis med i föreningen Folkets Hus och Parker. Och den 24 februari ska faktiskt ett gäng från Arvika komma ner hit till Hultsfred för att byta lite erfarenheter med oss.

Hur mycket är ni egentligen styrda av vad som händer i övriga Europa, med andra festivaler, ekonomiskt klimat och så vidare?
Det finns givetvis faktorer som vi inte kan påverka så mycket som vi skulle vilja. Vill ett amerikanskt band verkligen inte spela i Europa en sommar blir det riktigt svårt för oss att som enskild arrangör övertyga dem om att komma till festivalen. Därför finns det nätverk och liknande som jobbar om inte sida-vid-sida, så åtminstone åt samma mål. Vi har samarbetspartners ute i Europa och tillsammans med dem har vi lättare för att locka hit de riktigt stora artisterna.

Det ekonomiska klimatet kan givetvis påverka oerhört mycket. Går dollarn upp med 50 öre gör det en enorm skillnad om du ska ge ett amerikanskt band väldigt mycket pengar.

För mig framstår forumet på er hemsida som ganska mycket lekstuga, hur förhåller ni er till det som skrivs där? Hur mycket tar ni folks konstanta Internetgnäll på allvar?
Jo, på Internet blir nog folk lite drygare än vad dom är i vanliga livet. Och det kan vara riktigt svårt att få till en konstruktiv diskussion. Men samtidigt är vårt forum den bästa kommunikationskanalen vi har med våra besökare. Vi har börjat lägga allt mer tid på att lyssna på besökarna, för i slutänden är det de som har bäst koll på hur festivalen har funkat.

Jag som är inne på vårt forum varje dag kan pejla de olika stammisarna ganska bra och vet vad man kan ta med tusen skopor salt och vad man ska ta på allvar. Däremot tror jag att de som kommer in för första gången kan bli lite förskräckta. Vi håller förresten på att skaffa ett nytt forum. Då det kommer upp blir det kanske lite mer struktur på snacket.

Vad är det värsta (mest skrattretande) som kunnat läsas på forumet?
Oj, svårt. Kommer nog inte på något klockrent exempel. Jag tycker över lag att många utav dem som hänger på forumet kan vara rent hysteriskt roliga ibland. Att komma till jobbet på måndagen och läsa alla fylletrådar som startats under helgen är riktigt kul.

Vad är egentligen dina arbetsuppgifter rent konkret, förutom att hänga på forumet?
I'm a professional chattare. Nej då, officiellt så är jag webredaktör. Det innebär att jag förser vår hemsida med innehåll och arbetar för att utveckla den. Sen så gör jag även den absoluta merparten av allt vårt copywrightarbete. Och då handlar det främst om bandpresentationer, programbladstexter, nyhetsbrev och sådant. Det kanske inte låter så saftigt, men inför ett bandsläpp med typ 20 artister är det ungefär åtta sidor wordtext som ska knåpas ihop, bilder som ska fixas och sådant. Sen så svarar jag även på inmailade frågor och så.

Man kan säga att jag är den som sköter kommunikationen med våra besökare. Dessutom kokar jag riktigt fint kaffe, fixar stopp i skrivaren, stör Nisse Johansson i hans arbete och berättar för bandbokarna vilka artister våra besökare helst vill se. Över lag är vi ganska få som jobbar på kontoret så det blir lätt så att arbetsuppgifter flyter in i varandra och att alla blir lite allt-i-allo.

Skönt att få det där utrett, för det är faktiskt ingen här på kontoret som vet riktigt vad jag pysslar med. Dom märker bara att jag dyker upp dag efter dag efter dag.

Hur viktig är pressexponeringen för Hultsfredfestivalen?
Den är givetvis jätteviktig. Mediaexponering är reklamplats som inte kan köpas för pengar - den får man gratis om man gör tillräckligt bra grejer. Det ger den typen av exponering 1000 gånger större trovärdighet än vad en betald annons har. Samtidigt ska man inte fästa någon övertro på media. Våra besökare vet själva vad de gillar och behöver inte någon journalist som berättar för dom hur bra en viss artist är. Medialt sett var Hultsfred 04 mycket mer uppskattad än vad Hultsfred 05 blev, medan det publikt såg helt tvärtom ut. Nu för tiden har folk större möjligheter att själv skaffa fram information och då blir andra kanaler viktigare än vad exempelvis den traditionella dagspressen är. Och i slutänden bryr vi oss grymt mycket mer om vad våra besökare tycker än om vad recensenterna gör.

Ifjol skar ni ner på en hel del, kommer det att vara likadant i år igen eller kommer ni återgen att gradera upp saker?
Inför Hultsfred 05 blev vi tvingade att se över organisationen och rationalisera en hel del. Samtidigt lade vi mer pengar på artisterna förra året än vad vi någonsin gjort tidigare. Vi gjorde helt enkelt en stor omfördelning av våra resurser. Den struktur som vi hade tidigare var rent ut sagt inte ekonomiskt försvarbar. Nu har vi hittat en mycket bättre modell. Att festivalen gick riktigt bra förra året gör givetvis att vi kan kolla på saker som vi faktiskt inte hade råd att förbättra förra året. Exakt vilka det blir får vi se.

Men vi kommer fortsätta på det här spåret. Det blir mer pengar till artistgager och större satsningar på själva festivalupplevelsen. Vi ska växla upp och bli ännu bättre.

Vilka var fjolårets fem bästa konserter på Hultsfred?
Jag hann uppriktigt talat bara se två konserter. Men eftersom jag hade prioriterat stenhårt hann jag i alla fall se dom två jag helst ville se - M.I.A och NiN. Men jag säger att de här fem var bäst:
1. M.I.A - coolast, bäst, snyggast, svängigast och coolast igen. Det är inte ofta jag står längst fram på en konsert, men då gjorde jag det.
2. Nine Inch Nails - har väntat så länge på att få se dom och att det duggregnade och var helgrått väder gjorde bara upplevelsen så mycket bättre.
3. Robyn - de som såg henne säger att det var hur bra som helst.
4. The Kristet Utseende - måste ha varit totalt supergalet.
5. Håkan Hellström - obekräftade rykten hävdar att mina vänner stod och grät ikapp till Hurricane Gilbert. Det hade jag velat se.

Var det något band du blev väldigt besviken på?
Nja, blev mest besviken på mig själv för att jag missade Tegan & Sara. Sen var det givetvis trist att The Bravery ställde in och att Snoop Dogg blev så sjukt sen och hade med sig den där inte helt passande videon.

Dela p Facebook Dela p Twitter

Av: Mikael Mjörnberg 2006-02-07
Foto: Tryggve Blom
Hemsida: www.rockparty.se

Kommentera

Namn:

Spamskydd, skriv 49273 i rutan

Inlgg:


Inga kommentarer

Sök på Joyzine.se



artiklar / krnikor
recensioner